Sida:Kontinentalsystemet.djvu/226

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
216
KAP. IV. KONTINENTALSYSTEMETS VERKNINGAR

vållade förvirringen under 1800-talets första femårsperiod. Kontinentalsystemets tidigare år medförde, som vi veta, den italienska marknadens stängning men å andra sidan tidtals storartad afsättning i Tyskland; det berättas från påskmässan i Frankfurt 1809, hur schweizarna fullkomligt dominerade marknaden och lämnade staden efter att ha sålt sina lager men försågo sig på nytt samt funno lika strykande åtgång för den nya tillförseln och till lika goda priser. Intill denna tid hade Schweiz ej haft någon större svårighet att förse sig med vare sig råbomull eller ens engelskt garn, särskildt därför att Triests viktiga hamn ännu stod öppen; visserligen hade brist på brasiliansk bomull gjort sig kännbar, men den hade delvis ersatts af nordamerikansk.

Hvad som under denna tid egentligen vållar lidanden är åter handspinneriets fortgående, hopplösa strid emot maskinspinningen, påskyndad af garnimporten liksom af nödvändigheten att ta sin tillflykt till den kortstapliga levantinska bomullen, som ej tillät de fina garnnummer att spinnas, där handspinneriet ännu hade ekonomiska möjligheter kvar; de schweiziska handspinnarnas elände torde hvad skadornas räckvidd beträffar betydligt öfverträffa hvad man känner till om den industriella revolutionens motsvarande verkningar i England. Men det ligger i sakens natur, att man här har att göra med offer för hvad som omöjligt kan kallas annat än varaktiga materiella framsteg. Maskinspinneriets definitiva framträngande försiggår i Schweiz liksom i Sachsen under skydd af kontinentalsystemet på en grundval som lagts dessförinnan — i båda länderna 1801. I Schweiz hade den nya produktionsgrenen, likaledes ungefär som i Sachsen, varit på väg att falla offer för den engelska konkurrensen, men räddats och utvecklade sig nu, delvis just under sachsisk påverkan, med en småningom fristående spinnmaskinsindustri, som förvärfvade stort anseende och i likhet med själfva maskinspinneriet höll sig blomstrande ej blott under kontinentalsystemet utan — efter en rubbning genom dess fall — äfven därefter. Med spinnmaskinstillverkningen sammanhänger antagligen i sin ordning den industri — gjut- eller degelståltillverkningen i Schaffhausen — som förut (sid. 199) berörts, kanske också den allmänna utveckling af maskinindustrien i Schweiz, som utgör ett viktigt led i landets ekonomiska historia under 1800-talet.

Emellertid hade Napoleon, edsförbundets »mediator», obestridligen ett godt öga till dess industri, och det är ingen jämförelse, hur mycket hänsynslösare och mer kontinuerligt han griper in i Schweiz