och uppburen långt utom Frankrikes gränser. Äfven i Stockholm, där han först gaf föreställningar på Mindre (Hammerska) Teatern, visade denne mycket omtalade skådespelare, oaktadt sin framskridna ålder, att han var en af Europas förnämsta komiker, inom en viss genre, nämligen som vissångare, kanske på sin tid den förnämste. Hans konst var i viss mån besläktad med en senare tids varieté-sång, hvilken dock erhållit en tillsats af en plump hållning och oblyga fasoner, som för Levassor voro främmande. Han dog i Paris 1870. Bland den lilla trupp han hit medförde var madame Tesseire den förnämsta. Truppens öfriga medlemmar voro: madame Lagneau, mademoiselle Clary och monsieur Krause. Programmet upptog ett par enaktspjäser samt chansonetter, föredragna af Levassor och madame Tesseire.
Carl Fredrik Lundqvist. K. T.ne 1 juli 1869—30 juni 1888. K. Op. 1 aug. 1888—30 juni 1898. (Frånvarande 1 juli—1 dec. 1894.) K. T. 1 juli 1898-30 juni 1904.
Född i Veinge socken i Halland den 24 jan. 1841 (föräldrarna voro folkskolläraren och organisten i Veinge Jöns Petter Lundqvist och Kjerstin Nyberg). Efter att hafva genomgått skolor i Halmstad och Göteborg tog han studentexamen i Uppsala 1860 och kameralexamen 1862. Därefter lämnade han universitetsstaden och lät inskrifva sig i Förvaltningen af sjöärendena, hvarjämte han tjänstgjorde som kanslist i ett par riksdagsutskott åren 1862—1866. Han var äfven under denna tid skarpskytteföreningens sekreterare och blef då bekant med skarpskyttarnas sånganförare, August Söderman, som fäste sig vid hans röst och förmådde honom att medverka i operakören vid Tichatschecks gästspel i »Rienzi» på våren 1866. Han öfvergaf snart tjänstemannabanan, för att helt ägna sig åt sången, hvartill han lifligt uppmuntrades af Fritz Arlberg, som en tid gaf honom kostnadsfri sångundervisning. År 1867 sjöng han Uriels parti i oratoriet »Skapelsen» i Uppsala domkyrka och väckte då en mera allmän uppmärksamhet som solosångare. I Uppsala var för öfrigt hans förträffliga baryton väl känd hvarför han också blef inbjuden att deltaga i studenternas första sångarfärd till Paris sommaren 1867.
Följande år fick han uppträda på operascenen, dock utan
