94
net af månan och af Walkärra branden samlade sig de svenska tropparna. Då konungen fick se Nils Bjelke med lifregementet, ilade han framför hela hären dit, tog grefven i famn, under utrop: aldrig, aldrig skall jag glömma den tjenst, Bjelke i dag gjort mig och fäderneslandet. Sedan vände han sig till lemningarna af lifregementets fem sqvadroner. Gossar, sade han, så länge någon af er finnes i lifvet, så kom till mig och han skall aldrig sakna, hvad han behöfver; det lofvar eder Sverges konung. Derpå befallte han aftonbön och tacksägelse för segren. Alla föllo på knä, och den unge, men vördnadsvärde öfverhofpredikanten Spegel framträdde. Härens fältrop hade varit: med Guds hjelp! Dessa ord tog Spegel också till ingångsspråk och ledning för sitt tal. Skåden, sade han, de många tusende på fälten rundt omkring eder, som ligga stelnade och kalla i den eviga sömnen! Hören från när och fjerran jemmerskriet af de många tusende, som likaledes rundt omkring oss ligga sargade i plågor och dödsqval. Att icke j liggen i detta ögonblick på samma sätt qvidande i dödsångesten eller stelnade i döden; det är icke eder förtjenst, icke edert mod, icke eder skicklighet. Det är Guds hjelp, som hjelpt eder, hans nåd och barmhertighet, som förbarmat sig öfver eder och från edra hufvuden afvändt de många tusende hotande farorna.
Att genom denna dagens herrliga seger vårt fädernesland blifvit räddadt, det är icke eder förtjenst. Med Guds hjelp har det blifvit fullbragdt. Härarnas Gud har vakat öfver oss och ledt våra steg. Hans allena är magten, äran och härligheten. Honom ensam hembära vi tacksägelsen både för fäderneslandets räddning och för den nåd, att vi sjelfva blifvit räddade, der så många tusende fallit. Men med tacksägelse till Gud förene sig ock kärlek och deltagande för nästan. J hören ännu de sårades jemmerrop omkring eder. Hasta enhvar, såvidt han förmår, till de olyckligas hjelp. Ingen åtskillnad mer på vän eller fiende, svensk eller dansk. Alla, vänner och ovänner, kände och okände, alla äro de våra medmenniskor, våra kristendoms bröder. Har Gud gjort nåd med oss och räddat våra lif; låtom oss tacksamt
