116
församlingssången. Vid psalmen före predikan skulle intet orgelspel förekomma. Först koralpsalmboken av 1697 med sin för orgeln avsedda generalbasbesiffring tyder på ett allmänt bruk av orgeln såsom ackompanjemangsinstrument vid kyrkosången.
|
Ett stort antal nya orgelverk uppsattes nu i städerna och på landet. En del av de gamla orgelverken reparerades eller ersattes med nya. I Uppsala ingick man vid mitten av 1670-talet ackord med orgelbyggaren Frans Bohl om byggandet av en ny orgel i domkyrkan. Han dog likväl under arbetet, år 1677. På 1680-talet inkallades Hans Henrik Cahman för att fullborda orgelverket. En orgelbyggare Matthiæ reparerade orgeln i Linköpings domkyrka 1678. Jonas Rudberus skänkte 1687 ett orgelverk med 43 stämmor, pedal och 3 manualer till Lidköpings stadskyrka. Tyska kyrkans i Stockholm orgel blev ofta renoverad. 1625 erhöll Philip Eisenmenger i uppdrag att tillfoga 8 nya register. Den 9 dec. 1647 avslöts kontrakt med samma orgelbyggare om ännu en tillökning av 7 register, samt en renovation av orgeln i sin helhet. 1684 d. 17 juni uppgjordes nytt kontrakt med Johan Nett från Tyskland om reparation av hela orgeln. År 1649 tillöktes Klara kyrkas orgel i Stockholm av Philip Eisenmenger. I Örebro byggdes under åren 1650—61 orgel av Göran Spett. Verket innehöll 25 stämmor och 2 tremulanter. Det besiktigades år 1661 av organisten Johan Krumbein. År 1700 reparerades verket av Georg Hyn, år 1715 av Johan Cahman, då stämmorna indrogos till 24. Ferdinand Zellbell uppskattade orgelverket till ett värde av 12—15,000 dr. k. I Weckholms och Drottningholms kyrkor byggdes 1654, på Magnus Gabriel de la Gardies bekostnad, instrument av Frans Bohl. Kostnaderna för båda uppgingo till 1,000 rdr. r. Orgeln i Weckholm omfattade en manual |
