LUKAS, 21. den förste tog Båg hustru och dog barnlös,
och den andre tog hu-
strun, och denne dog ock barnlös.
Och den tredje tog hen-
ne; sammalunda lämnade ock alla sju ingra barn efter sig, och de dogo.
Men sist af alla dog ock
kvinnan.
När nu uppståndelsen
sker, hvilken af dem skall få henne till hustru? Ty alla sju hafva haft henne till hustru.
Då svarade Jesus och
sade till dem: Denna värl- dens barn gifta sig och bortgiftas,
men de som hafva be-
funnits värdiga att få del af den andra världen och af uppståndelsen från de döda, de hvarken gifta sig eller bortgiftas;
ty de kunna icke mera
dö, ty de äro lika änglar och äro Guds barn, emedan de äro uppståndelsens barn .
Och att de döda uppstå,
gaf äf ven Moses till känna vid stället om tömbusken, då han kallar Herren A- brahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud.
Men Gud är icke dödas
utan lefvandes Gud. Ty honom lefva alla. (37) 2 Mo». 8, «, M. Ap. Q. 7. 32. Ebr. 11. 16. 7«) Ps. 110, 1. Matt. 22.41f. Mark. 12, 35 f. Ap.0.2. 34 Ebr. 1, 13. 10, 12f. (43)1
Då svarade några af de
skriftlärda och sade : Mä- stare, du sade rätt.
Och de dristade icke mer
att fråga honom något.
Men han sade till dem :
Huru kunna de säga, att Kristus är Davids son ?
Och David själf säger 1
psalmemas bok: »Herren sade tiU min Herre: Sätt dig på min högra sida,
till dess iag har lagt
dina fiender dig till en fota- pall.»
David kallar honom så-
ledes herre ; huru kan han då vara hans son ?
Och han sade till sina
lärjungar, under det att allt folket hörde det :
Tagen eder till vara för
de skriftlärda, som vilja gå omkring i fotsida kläder och älska hälsningar på torgen och främsta plat- serna i synagogorna och högsätena vid gästabuden,
och som uppäta änkor-
nas hus och såsom en före- vändning hålla långa bö- ner. Dessa skola få hår- dare dom.
KAPITLET.
Änkan* tkärf. Jestu lärer om Jerii- »alem$ /^$t&Hng och tin tillkom- meUe, OCH när han såg upp, fick han se, huru de Kor. 15, 25. (46) Matt. 23. 5 f. Mark. 12, 38 f. Lok. 11, 43. (47) Matt. 23, 14. Zl Mark. 12, 41 f. 177
