Sida:Rd 1942 C 23 4 1 AK motioner 1 224.djvu/366

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

23 Motioner i Andra kammaren, Nr 133. ingå i det för vederbörande landstings befattningshavare gällande tjänsteoch avlöningsreglementet, varmed följt högre både kontant grundlön och ålderstilliigg samt därtill dyrtidstillägg i likhet med landstingets befattningshavare. En del landsting ha tillerkänt barnmorskorna visst tillägg till minimilönen samt dyrtidstillägg antingen å hela kontanta lönen eller endast å landstingstillägget. I några landsting utgår endast den fastställda minimilönen och intet dyrtidstillägg o. s. v. Att hittills endast ett par landsting beslutat att distriktsbarnmorskorna skola betraktas som landstingets befattningshavare måste enligt undertecknades mening tolkas så att staten måste anses i första hand vara den reglerande faktorn beträffande distriktsbarnmorskornas löner. Det torde vara ostridigt att vid tidpunkten för tillkomsten av senaste lagändringen beträffande distriktsbarnmorskornas löneförmåner statsmakterna ansågo att den föreskrivna minimilönen i stort sett var en skälig lön. - De dyrtidstillägg, som de flesta landsting nu ansett sig på grund av den inträdda dyrtiden böra tillerkänna distriktsbarnmorskorna, anse vi icke utgöra ett bevis för ett erkännande från landstingens sida på oavvislig skyldighet att reglera barnmorskornas löner efter tidsförhällandena, utan endast såsom ett ingripande för att tillfälligt bistå en befattningshavaregrupp, som annars vore snart sagt den enda, som lämnades utan ekonomisk hjälp mot dyrtiden. Vi hälla före att när staten - som även påvisats - måste anses hava avsett att under normala tider helt övertaga distriktsbarnmorskornas kontanta löneförmåner, staten även bör sörja för dyrtidstillägg å lönen enligt de grunder, som gälla för statens befattningshavare. Vad här ovan anförts avses även gälla av landstingen enligt författning anställda reservbarnmorskor. Vi äro väl medvetna om den pågående utredningen angående barnmorskornas löneförhållanden och möjligheterna att i större utsträckning än hittills utnyttja dessa befattningshavares arbetskraft inom förlossningsvården angränsande arbetsfält, men sagda utredning bör icke stå hindrande i vägen för ett riksdagens omedelbara beslut om att i konsekvens med tidigare beslutet om att minimilönen helt skall utgå av statsmedel dyrtidstillägg även må utgå av stasmedel. Åtager sig staten att betala dyrtidstillägg för barnmorskor och reservbarnmorskor, föranleder detta en ökad utgift av cirka 650,000 kr. grundat därpå att sagda tillägg f. n. utgår med 27 procent. Med stöd av förestående hemställes, att riksdagen måtte utöver i riksstaten upptaget belopp anvisa ett förslagsanslag av kronor 650,000 att utgå såsom dyrtidstillägg å statens bidrag till avlönande av distrikts- och reservbarnmorskor. Stockholm den 22 januari 1942. Anders Andersson, Falkenberg. J. W. Mårtensson. Anders Pettersson Gust- Ragundai Dahl.