6 Motioner i Andra kammaren, Nr 158. uppmjukning borde och lämpligen kunde ske av här nämnda bestämmelser, varigenom inredande av bostäder inom därför lämpliga vindsutrymmen som en provisorisk anordning kunde åstadkommas i större utsträckning än vad som nu sker. Det är därvid att märka, att nu existerande anslag för bostadsproduktionens utökande även torde kunna utnyttjas för nyproduktion av nya bostäder i redan befintliga hus. Men det är framförallt att här taga hänsyn därtill, att nya bostäder av detta slag kunna åstadkommas för en betydligt mindre kostnadssumma samt slutligen på en betydligt kortare tid. Säkerligen skulle tillkomsten av bostäder av detta slag hälsas med tillfredsställelse bl. a. av de många bostadssökande, vilka utgöras av till en del städer nyinflyttade medborgare av olika slag, vilka nu måst under något eller nägra år avstå från att medtaga sin familj till den nya platsen och kanske komma att få finna sig i detta under ännu några år framåt, om ej en tillräcklig bostadsproduktion inom en rimlig tid kommer till stånd. Säkerligen skulle också på detta sätt i många fall bättre lägenheter kunna åstadkommas än de bristfälliga och i många fall utdömda lägenheter, som nu få stå kvar på grund av bostadsbristen. Avsikten med denna motion är icke att direkt föreslå en ändring av här förut omnämnda paragraf i kungl. byggnadsstadgan. Avsikten är fastmera att påyrka, att man från Kungl. Maj:ts sida undersöker och överväger, om en uppmjukning kan vara lämplig av här förut nämnda bestämmelse därom att endast 1/3 av vindsutrymmet får utbyggas till bostad. En sådan uppmjukning kan tänkas ske på olika sätt, exempelvis genom ändring av siffran 1/s till 1/ 2 event. till 2/s eller genom en tilläggsbestämmelse därom, att i städer med bostadsbrist vederbörande myndighet kunde ha rätten att som en j provisorisk kristidsanordning bestämma - eventuellt efter framställning från resp. kommun - en rätt till utbyggande av vindsutrymme till större omfattning än vad som stadgas i här ovan nämnda bestämmelse. Event. kunde begränsningen i lagtexten uttryckas så, att utbyggnad finge ske, så långt ett rimligt tillgodoseende av hyresgästernas behov av vindsutrymme medgàve detta. Under hänvisning till vad här ovan anförts och under framhållande av att allt bör göras, som möjligen kan åstadkomma ett borteliminerande av bostadsbristen, hemställes alltså, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte låta utreda huruvida och på vilket sätt som en kristidsåtgärd en uppmjukning av § 79 A i kungl. byggnadsstadgan av den 20 november 1931 kan och bör - under tillbörligt hänsynstagande till hyresgästernas behov av vindsutrymme - ske eller möjlighet till dispens från nämnda bestämmelser i största utsträckning medgivas,
