Sida:Rd 1948 C 6 1 Bd 6 Kungl Maj ts propositioner nr 51 80.djvu/108

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 58.

Egnahemsnämnden i Kopparbergs län ifrågasätter, om icke sambruksförening skulle kunna bildas genom sammanläggning av jordbruksjord samt erforderlig skog för byggnads-, stängsel- och hässjevirke samt vedbrand m. m. Förvaltningsutskottet i Örebro läns husliållningssällskap och Svenska lantarbetsgivareföreningen ha framhållit, att då sambruksförening med äganderätt ville förvärva arrenderad kronojord, föreningen samtidigt borde beredas möjlighet att, om förhållandena så medgåve, av kronan inköpa även viss areal skogsmark. Departementschefen. Jag finner det för min del alldeles uppenbart, att då en sambruksförening bildas genom att ett antal ägare till mindre jordbruk överlåta sina fastigheter till föreningen, jämväl den till fastigheterna hörande skogsmarken – såsom utredningsmannen tydligtvis förutsatt – regelmässigt bör ingå i överlåtelsen. Alldeles uteslutet är väl icke, att det vid föreningsbildandet eller senare av någon anledning kan framstå som önskvärt, att föreningens skogsinnehav reduceras. Om detta låter sig göra är ett spörsmål, som regleras av bestämmelser i jorddelningslagen. Jag kan i frågans nuvarande läge icke finna anledning att genom särskilda regler sätta jorddelningslagens allmänna bestämmelser om avstyckning av skogsmark ur kraft för sambruksföreningarnas vidkommande. Vare sig sambruksförening bildas genom sammanförande av medlemmarnas fastigheter eller på annat sätt blir tydligen frågan om skogstillgången ett spörsmål, som måste noga övervägas vid upprättandet av den ekonomiska planen. Därvid får man under iakttagande av redan gällande bestämmelser eftersträva bästa möjliga lösning efter omständigheterna i det särskilda fallet. Att därvid binda handlandet genom speciella föreskrifter synes mig varken behövligt eller lämpligt. Utöver vad i det föregående anförts i anslutning till 1 § lagförslaget, vill jag framhålla, att jag i likhet med utredningsmannen anser, att ordet jordbruk i paragrafen bör erhålla en tämligen vid tolkning och att sålunda en sambruksförening bör kunna bildas exempelvis för bedrivande av frukt-, bär- eller annan specialodling i stor skala. I betänkandet har vidare uttalats, att sambruksförening borde befrias från erläggande av lagfartsstämpel i fall, då medlem i stället för insats av penningar överlåter fast egendom till föreningen. Egnahemsstyrelsen har förklarat sig av principiella skäl hysa tvekan om lämpligheten av en sådan regel, medan förslaget lämnats utan erinran i samtliga övriga yttranden. För egen del finner jag skäl tala för, att en dylik ur statsverkets synpunkt obetydlig eftergift sker i syfte att befordra tillkomsten av sambruksföreningar genom överlåtelse till föreningen av medlemmarnas fastigheter. Frågan torde emellertid böra upptagas i annat sammanhang. Utan att detta särskilt angives i lagen om sambruksföreningar torde vara klart att allmänna stadganden om ekonomisk förening exempelvis i skatteförfattningarna bliva tillämpliga jämväl å sambruksförening – som ju här be