Departementschefen. Av det förut sagda har framgått, att sambruksföreningarna kunna sägas intaga en fullkomlig särställning i förhållande till andra föreningar med avseende å betydelsen för medlemmarna av verksamhetens ekonomiska resultat. Starka skäl synas mig då tala för att viss offentlig tillsyn över föreningarna åvägabringas. Utredningsmannen har eftersträvat att begränsa denna tillsyn till ett par, ur medlemmarnas egen synpunkt särskilt betydelsefulla punkter. För att ytterligare betona, att här icke är fråga om något opåkallat förmynderskap från det allmännas sida, har också lagutkastet givits en utformning, som särskilt framhåller, att lantbruksstyrelsen i övrigt skall ha en rådgivande funktion. Att uppdela tillsyn och inregistrering på olika myndigheter "synes mig icke böra ifrågakomma. Efter den omorganisation av lantbruksstyrelsen, som tidigare av mig föreslagits, måste tillsynen över och rådgivningen till sambruksföreningarna anses vara en uppgift, som naturligt infogar sig under styrelsens verksamhetsområde. Såsom utredningsmannen i annat sammanhang påpekat, måste det också bliva av betydelse för det allmänna, att material rörande sambruksföreningarna samlas host styrelsen. Särskilt gäller detta under den första tid, då föreningsjordbruk tillskapas och då det är av vikt, att på olika håll vunna erfarenheter snabbt kunna utnyttjas. Under sådana förhållanden kan jag heller icke finna ändamålsenligt, att de föreningar, vilka till äventyrs icke önska utnyttja det statliga stöd som kan komma att medgivas sambruksföreningarna, skulle kunna undandraga sig all insyn från det allmännas sida. Om bildande av sambruksförening. Minimiantalet medlemmar. Ekonomisk förening måste jämlikt 1911 års lag bestå av minst fem medlemmar för att kunna vinna registrering. I betänkandet har yttrats, att den li lagutkastet angivna organisationsformen syntes. förutsätta åtminstone något tiotal medlemmar. Tillräckliga skäl att stadga högre minimiantal medlemmar än femjhade dock icke ansetts föreligga. Därest lägre antal personer än fem önskade påbörja ett samfällt jordbruk syntes bildande av ett enkelt bolag vara den lämpligaste formen. I betänkandet uttalas vidare, att om en sambruksförening med minimiantalet medlemmar kommit till stånd det måhända kunde te sig stötande att föreningen under alla omständigheter skulle vara skyldig att träda i likvidation, då en av medlemmarna avgått eller avlidit utan att ersättas av annan. Detta förhållande har utredningsmannen vid angivandet av likvidationsgrunder velat på det sätt beakta, att tillsynsmyndigheten skulle erhålla befogenhet att på "särskilda skäl medgiva, att föreningens verksamhet finge fortsättas oaktat medlemsantalet nedgått under fem. Frågan om minimiantalet medlemmar har i y t t r a n de n a berörts av egnahemssfyrelsen, som gjort gällande, att utredningsmarmens förslag skulle
