Sida:Rd 1948 C 6 1 Bd 6 Kungl Maj ts propositioner nr 51 80.djvu/379

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Kungl. Ilinj:ts proposition nr 78.|| šildrar utgjorde. i konstapelsklassen 24 /o av det totala sknldbeloppet och i överkonstapelsklassen 15 %. Att märka är emellertid att i många fall. där vederbörande uppgivit skuld till föräldrar. den huvudsakliga skuldsättningen skett på annat. håll. Vidare lärer få antagas, att föräldraskulderna till viss del tillkommit på så sätt. att föräldrarna upplånat medel, som de sedan i sin tur utlånat. Stöd för ett sådant antagande synes finnas bl. a. i den omständigheten. att skuldsätlning enligt instruktionerna för polispersonalen bör undvikas. För upptagande av de lån, som erfordras för bestridande av de med vistelsen vid polisskolan förenade kostnaderna, äro sålunda polismännen i betydande utsträckning hänvisade till den öppna kreditmarknaden. Utredningen belyser liärefter de naelulelar och svårigheter. som skuldsättningen i olika hänseenden medför för polismännen, och anför härom: Den skuldsättning, som föranledes i samband med genomgång av konstapelsklassen, sker som regel vid en tidpunkt, då eleverna antingen nyss bildat familj eller just stå i begrepp att göra det. Då familjebildning som regel är förenad med skuldsättning inses lätt. att tiden närmast efter genomgång av konstapelsklassen för flertalet polismän erbjuder ekonomiska svårigheter, för de ekonomiskt sämst lottade av allvarlig art. Likartat är förhållandet för dem. som genomgått överkonslapelsklassen. Eleverna i denna klass äro som regel gifta. Sluildsättning föranledd av föregående polisutbildning och familjebildning har för många polismän medfört, att deras ekonomi vid inträdet i överkonstapelsklassen är hårt ansträngd. Många elever ha ieke kunnat slulbetala de skulder. som de ådragit sig vid genomgång av konstapelsklassen. I denna situation tvingas de till vtlerligare sknldsältning. Detta sker vid en tidpunkt. då vederbörande med avseende på såväl tjänstelidens längd som levnadsåldern nätt sä långt. att skuldsältning på grund av utbildning normalt ieke borde få äga ruin. I)e svårigheter, som nu anlylls, ställa otvivelaktigt många polismän i en svår situation. Svårigheterna för polismännen att med de i regel låga löner. som utgå till polispersonalen, amortera även en måttlig studieskuld äro med rådande korta amorteringstider stora. För dem, som ha studieskulder uppgående till flera tusen kronor, innebär ordnandet av en planmässig amortering av skulderna ett mycket allvarligt problem. I detta sammanhang må erinras om att många polismiin, bundna av kommunala villkor på sätt i det föregående framhållits. under avsevärd tid efter genomgång av polisskolan faktiskt äro förhindrade att söka mot deras kompetens svarande bättre avlönade anställningar i andra kommuner. Förutom de olägenheter. som äro förbundna med ordnandet av en planmässig amortering av studieskulden. framträda även olägenheter ur synpunkter. som äga samband med beredande av säkerhet ål. I:t|igi\art- eller borgensmän. Sålunda lärer det ieke vara ovanligt. att låntagare for detta

indamåt ser sig nödsakml att hålla ett betryggande försäkringsskydd.

Forutom olägenheten av att familjen berövas det ekonomiska skydd. som normalt är varje försäkrings ändamål, kunna härigenom uppkomma kostnader, vilka bidraga till att ytterligare försämra polismannens ekonomiska ställning.