obehörigen anskaffar, befordrar eller lämnar uppgift rörande försvarsverk, vapen, förråd, import, export eller förhållande i övrigt, vars".
Regeringsrådet Kuylenstierna:
Bestämmelsen i förevarande paragraf avser uppgift rörande förhållande, vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men av visst slag. Det kräves ej att uppenbarandet av förhållandet i fråga är farligt, utan det räcker att förhållandet är av sådan art att uppenbarandet därav kan medföra men. Närmare beskrives ifrågavarande men såsom avseende bland annat "folkförsörjningen vid krig eller av krig föranledda utomordentliga förhållanden". Då man synes kunna befara den missuppfattningen att exempelvis uppgifter om sådana förhållanden som export och import, vilkas uppenbarande kunde lända till men för folkförsörjningen, om det vore krig, av sådan anledning avses med straffbudet även i normala fredliga tider, finner jag förtydligande av stadgandets innebörd önskvärd. Detta kunde ske så, att efter orden "vid krig" införas orden "som hotar riket eller vari riket befinner sig" eller, kanske hellre, endast orden "vari riket befinner sig"; väljes sistnämnda formulering, får förutsättas att fall av "krigshot regleras genom den paragraf som kommer att motsvara 16 §.
Justitierådet Lawski:
Medan i 8 kap. 11 § gällande strafflag straff stadgas för den som lämnar upplysning om sakförhållanden, vilka böra hållas hemliga med hänsyn till rikets försvar eller folkförsörjningen i riket, är i förevarande paragraf fråga om uppgift rörande förhållande, vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för försvaret eller för folkförsörjningen vid krig eller av krig föranledda förhållanden eller eljest för rikets säkerhet. Att sålunda, i viss anslutning till 8 kap. 14 § strafflagen, kravet på att förhållandet skall vara hemligt icke bibehållits beror, såsom av kommitténs motiv framgår, därpå att man velat kriminalisera även sådant som uppgift om stämningen inom rikets krigsmakt eller om folkstämningen. Det kan emellertid ifrågasättas, om en dylik kriminalisering är av något egentligt värde; uppgifter av sådan art kunna knappast vara farliga om de äro oriktiga, och möjligheten att genom straffsanktionen någon mera avsevärd tid förhindra att de verkliga förhållandena bliva kända bör icke överdrivas. Det är icke uteslutet, att denna kriminalisering blott leder till att i ett förtvivlat läge ett krig, som redan är avgjort, till skada för landet förlänges. Under sådana förhållanden synes vara att föredraga att bibehålla kravet på att det skall vara fråga om förhållande som bör hållas hemligt, i all synnerhet som det innefattar en någorlunda koncis begränsning av det straffbara området, medan vad som föreslagits möjliggör, att under uppförda tider paragrafen göres tillämplig förfaranden, som man nu ej avser. Jag förordar därför, att paragrafen skall avse förhållande, som bör hållas hemligt med hänsyn till försvaret eller folkförsörjningen vid krig eller av krig föranledda utomordentliga förhållanden eller eljest med hänsyn till rikets säkerhet.
