efterföljande avvärjande ej behandlas annorlunda och strängare än i 13 kap. Lagrådet hemställer därför, att straffrihet eller strafflindring på sätt föreslagits i 11 § skall inträda, om någon, som ådragit sig ansvar enligt 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8 eller 9 §, frivilligt avvärjt fara som där sägs innan avsevärd olägenhet uppkommit.
Ändras i enlighet med vad lagrådet förordat ordningsföljden mellan 14 och 15 §§ i 13 kap., synas jämväl förevarande paragrafer böra byta plats.
Lagrådet:
Därest, på sätt lagrådet hemställt, andra stycket i 3 kap. 3 § utgår, torde i förevarande paragraf orden "första stycket" få bortfalla.
Lagrådet:
Under uttrycket "tager någon olovlig väg" i 11 § enligt kapitlets gällande lydelse torde ej vara att hänföra det fall att någon använder en förut upptagen väg (jfr N. J. A. II 1940 s. 336 o. ff.). Nämnda uttryck har i remissförslaget, liksom tidigare i kommitténs förslag, ersatts av orden "tager någon olovligen väg" Att härigenom skulle straffbeläggas även begagnande av en redan befintlig väg synes icke vara avsett. Emellertid lärer det kunna befaras, att med den sålunda tillämnade avfattningen osäkerhet i berörda hänseende skulle uppstå vid stadgandets tillämpning. På grund härav hemställes, att – i anslutning till lydelsen av nuvarande 11 § – brottet i den nya 4 § måtte beskrivas genom orden "tager någon olovlig väg" etc. Iakttages detta, bör tillika uttrycket "olovligt tagande av väg" i 4 och 6 §§ ävensom i kapitlets överskrift utbytas mot "tagande av olovlig väg".
Lagrådet:
I remissen den 3 oktober 1947 om ändrad strafflagstiftning för krigsmakten förklaras att vid den fortsatta behandlingen av förevarande förslag det i paragrafen avsedda brottet bör förses med benämningen tjänstesvek i stället för tjänstemissbruk. Enligt lagrådets tanke skulle genom en sådan ändring ifrågavarande brott :komma att karakteriseras ej såsom ett svikande av tjänsteplikt – vilket torde vara avsett – utan som ett svikligt förfarande. Då brottet ingalunda behöver hava sistberörda karaktär samt – om det anses nödvändigt att samma brottsbeteckning användes i paragrafen som i
