Sida:Rd 1948 C 6 1 Bd 6 Kungl Maj ts propositioner nr 51 80.djvu/848

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
438
Kungl. Maj:ts proposition nr 80.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 23 januari 1948.


Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.


Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga angående vissa ändringar i strafflagen samt anför därvid följande.


Angående ifrågasätta bestämmelser om kränkande av främmande makt m. m.

I anledning av det förslag till tryckfrihetsförordning som den 30 oktober 1947 framlagts av 1944 års tryckfrihetssakkunniga (SOU 1947: 60) ävensom på grund av åtskilliga däröver avgivna yttranden har jag funnit, att vissa stadganden i det den 10 maj 1946 till lagrådet remitterade förslaget till lag om ändring i strafflagen böra tagas under förnyat övervägande.

Sådana stadganden äro till en början 8: 10, 10: 5 första stycket samt 11: 6 och 7 i sistnämnda förslag. I 8: 10 har upptagits ett stadgande att den, som offentligen skymfar främmande makt eller dess regering, flagga eller vapen eller annat dess höghetstecken så ock den som med våld, hot därom eller missfirmlig gärning förgriper sig mot främmande makts representant eller gör intrång i lokal som innehaves av främmande makts representation eller gör skada därå eller å egendom som där finnes, skall för kränkande av främmande makt dömas till fängelse eller till straffarbete i högst fyra år eller, om brottet är ringa, till böter. Enligt 10: 5 första stycket har föreslagits straff av böter eller fängelse för ett såsom skymfande av myndighet betecknat brott, vilket beskrivits såsom att någon offentligen skymfar myndighet eller annat organ som äger besluta i allmänna angelägenheter. I 11: 6 har föreslagits att den, som bland allmänheten sprider falskt rykte eller annat osant påstående som är ägnat att framkalla fara för rikets säkerhet, folkförsörjningen eller allmän ordning och säkerhet eller att undergräva aktningen för myndighet eller annat organ som äger besluta i allmänna angelägenheter, skall för samhällsfarlig ryktesspridning straffas högst med straffarbete i två år. Enligt det i 11: 7 upptagna stadgandet skall