26 Kuiigl. Muj:ts proposition nr 58. nomiska planen har förutsatts bliva upprättad i samråd med vederbörande lantbruksnämnd oclranniaii tillgäiiglig lokal sakkunskap. Planen skulle i samband med regisl.reringen hos. Iaiitbruksstyrelsen underkastas en saklig granskning iir jordbruksekonomisik synpunkt. Medlemmarna i en sambruksförening skulle vara såväl berättigade som förpliktade att själva deltaga i jordbruksarbetet.,l lagförslaget har i anslutning härtill uppställts det kompetenskravet på medlemmarna, att dessa skulle vara kunniga i jordbruk eller äga annan föijverksamheten erforderlig yrkeskunskap. Lagförslaget förutsätter bokföringsskyldighet för sambruksförening samt upptager särskilda regler om fondbildning och vinstutdelning. Lantbruksstyrelsen förutsättes skola utfärda instruktion för revisor i sambruksförening samt öva viss tillsyn däröver, att en betryggande revision åvägabringas. I betänkandet har, utöver utkast till lag om sambruksföreningar och förslag till därav föranledda jämkningar i andra författningar, framlagts förslag till kungörelse med vissa bestämmelser om utarrendering av kronojord till sambruksförening, utformad i nära anslutning till bestämmelserna om arrendeegnahem och arrendelån i 7 kap. 1940 års egnahemskungörelse. Yttrandena. Tanken att i vårt land öppna möjlighet till bedrivande av gemensamt jordbruk i den ekonomiska föreningens form har icke i något av de avgivna yttrandena helt avvisats. I omkring hälften av yttrandena har en positiv inställning till förslaget kommit till direkt uttryck. I vissa andra yttranden möter däremot ett mer eller mindre utpräglat tvivel rörande möjligheterna att i praktiken realisera uppslaget, i varje fall geniom siamverkan av personer, som hittills varit självständiga företagare inom jordbruket. Även i flertalet av de yttranden, i vilka dylika reservationer anförts, har likväl uttalats, att det finge anses vara av intresse för det allmänna, att driftsformen i fråga bleve prövad. I några yttranden har därvid den uppfattningen kommit till uttryck, att tills vidare endast ett mindre antal försök borde anställas. I flera yttranden har understrukits, att föreningsjordbruket icke borde särskilt gynnas genom mera omfattande statligt stöd än det, som kunde komma individuellt bedrivet jordbruk till del. Driftsformens styrka borde sålunda utrönas under tävlan med andra driftsformer på ensartade villkor. Den miest avviisiande hällningen till försliaget har intagits av Svenska lantarbetsgivareföreningen. Föreningen avstyrker förslaget i den mån det syftar till att skapa samjordbrukare av förutvarande småjordbrukare och anför till stöd härför i huvudsak följande. – l ett ekonomiskt nödläge kan den enskilde jordbrukaren skjuta sitt frihetsbegär och sin äganderäittsinstinkt åt sidan och övergå till gemensamhetsbruk. Men det vore korlisynt att tro på varaktigheten därav även sedan det yttre trycket upphört. De egenskaper hos vårt folk som en gång lett till skapandet av bondens fria äganderätt och som under en lång historia ytterligare utvecklats i lagarnas hägn, kunna väl till en tid av yttre omständigheter hindras att taga sig uttryck, men de kunna knappast utplånas. Kärleken till den egna torvan är visserligen ett slitet och skamfilat slagord, men
