komma att möta både vid bildandet och drivandet av ett föreningsjordbruk och vilka i vissa yttranden exemplifierats. Givetvis kunna olika åsikter hysas om möjligheten att i praktiken bemästra dessa problem. Såsom lantblruksstyrelsen påpekat, ter sig emellertid samjordbruket teoretislkrt ändamålsenligt. Jag finner då – i likhet med så gott som samtliga remissinstanser – att ur det allmännas synpunkt måste anses önskvärt, att praktiska erfarenheter inhämtas. För att möjliggöra detta torde en rättslig grundval för samjordbruk böra skapas genom erforderlig lagsftiftning. I betänkandet har uttalats, att sambruksföreningarna uppenbarligen bliva kapitalkrävande företag och att verksamhetens ekonomiska resultat kommer att bliva beroende av om nödvändiga krediter kunna erhållas på gynnsamma villkor. Att statligt stöd härutinnan blir erforderligt har utredningsmannen funnit uppenbart. Emellertid har i betänkandet vidare uttalats, att frågan om statligt stöd till sambruksföreningar framstode som en del av spörsmålet om den statliga låne- och bidragsverksamheten för rationalisering av landets jordbruk överhuvudftaget. Jag vill erinra, att Kungl. Maj:t den 21 februari 1947 bemyndigade chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla två utredninglsmän att verkställa utredning rörande bestämmelserna för egnahemsverksamheten m. m. I det anförande till statsrådsproto.kollet, vari jag hemställde om nämnda bemyndigande, anförde jag bland annat, att sedan numera förslag om den statliga låne- och bidragsverksamheten för jordbrukets rationalisering överhuvud utarbetats, borde frågan om regler för låne- och bidragsverksamhet till förmån för sambruksföreningarna upptagas till närmare övervägande av utredningsmännen i fråga. I möjligaste mån borde samma regler tillämpas, som avsåges skola gälla inom egnahems- och rationaliseringsverksamheten i allmänhet. Dock borde givetvisl de speciella förhållanden som uppkomme i samband med bildande av sambruksförening beaktas. Jag avser att, sedan sist berörda utredning verloställts, upptaga frågan om statligt stöd åt sambruksföreningarna till närmare övervägande. I detta senare sammanhang lärer också frågan om särskilda bestämmelser rörande utarrendering av kronojord till lsambruksförening- böra upptagas till bedömande; – Lagiörslagets allmänna utformning. Direktiven. I chefens för jordbruksdepartementet inledningsvis. berorda anförande till statsrådsprotokollet den 31 juli 1945 erinrades" daromz all Kungl. Maj:t den 18 maj 1945 bemyndigat dåvarande chefen for justltiedepartementet att tillsätta en person att efter överläggningar med tillkallflde sakkunniga verkställa utredning för översyn av lafšsiifffllflgen Om ffk°lf° miska föreningar i allmänhet. Spörsmålet om de rättsliga formerna for foreningsjordbruk syntes emellertid icke utan allvarlig Olfigeflhßl kunna UPD3 Bihang till riksdagens protokoll 1948. I saml. Nr 58.
