Såsom förut berörts har lantbruksstgrelsen funnit föreningsjordbruken allenast böra upptagas som en försöksverksamhet i begränsad omfattning. Styrelsen yttrar vidare. Mot denna bakgrund finner styrelsen det tveksamt, huruvida en särskild lag om sambruksföreningar nu bör utfärdas. Så länge det är ovisst, huruvida sam jordbruk kan få någon betydelse som driftsform inom svenskt Jordbruk, torde det vara lämpligt med en mera provisorisk anordning. Då föreningslagen synes användbar härför, under förutsättning att Kungl; Maj:t vill utnyttja sin rätt att bevilja ekonomisk förening, bildad för ifragavarande damål, rätt att förvärva jordbruksfastighet, synes särskild lagstiftning for sambruksföreningar ej vara trängande. Uttalanden av liknande imiebörd återfinnas i yttrandena av förvaltningsutskotten i Malmöhus och Västernorrlands läns hushållningssällskap. Förualtningsutskotten i Gotlands, Skaraborgs och Värmlands läns hushållningssällskap, liksom även egnahemsnämnderna i Göteborgsoch Bohus samt Norrbottens län, ha uttryckt önskemål om en förenkling av lagbestämmelserna. Förvaltningsutskottet i Kopparbergs läns hushällningssällskap anser att det borde vara möjligt meddela ett fåtal grundläggande bestämmelser, siktande på det speciella ändamålet, i en särskild lag och att i övrigt hänvisa till föreningslagen. Norrlandskommittén finner bildandet av föreningsjordbruk ur norrländsk synpunkt vara en fråga utan större praktisk betydelse och anför vidare. Med hänsyn härtill finner sig kommittén icke ha anledning att närmare ingå på avfattningen av de framlagda författningsförslagen. Som en allmän reflexion vill kommittén emellertid ifrågasätta, om icke de äsyftade grunderna för ordnande av sambruk skulle kunna bringas i tillämpning utan en så pass vidlyftig lagstiftning som den föreslagna. Bortsett härifrån kan kommittén icke underlåta att framhålla faran av att genom statsmakternas åtgärder, grundade närmast på förhållandena i södra och mellersta Sverige, vissa schabloner skapas, som binda utvecklingen såväl här som inom andra delar av landet. Om de framlagda förslagen komma att genomföras – vilket kommittén i och för sig icke har skäl att motsätta sig – bör därvid icke förbises att behov kunna föreligga att även på andra sätt ordna gemensamhetsdrift inom jordbruket. Riksförbundet landsbygdens folk har, såsom förut framgått, tillstyrkt det framlagda förslaget men tillfogar följande reservation. Det synes vara att tillråda, att man den första tiden går fram med försiktighet. Särskilt med hänsyn till de olika förmåner i fråga om lån och bidrag, som föreslås, samt den auktoritet en lag i ämnet kommer att få, föreligger eljest risk att personer i stor utsträckning slå sig på den nya driftsformen utan tillräcklig eftertanke. Skulle föreningsjordbruket sedermera icke visa sig lämpligt för våra förhållanden utan behöva nedläggas, kan det få katastrofala verkningar för dessa människor, vilka i allmänhet torde ha bundit större delar av sina tillgångar i företaget. Förbundet vill därför föreslå, att till en början särskilt tillstånd skulle fordras for att få bilda en sambruksförening. Detta dispensförfarande synes bora utnyttjas för igångsättande av ett mindre antal försök i olika delar av
