landet. Sedan på detta sätt erfarenheter vunnits rörande lagstiftningens ändamålsenlighet finge man företaga en översyn av bestämmelserna, varefter dispensförfarandet kunde slopas. Styrelsen för Svenska sparbanksföreningen anför. Förslaget synes i och för sig innefatta en lämplig lösning av det enligt direktiven "givna uppdraget. Särslkilit tillfredsställande det, att bestämmelserna om sambruksrföreniinglar i möjligaste mån sammanfattats i en lag utan mer eller mindre omfattande hänvisningar till föreningslagen. Styrelsen finner det även vara till nytta, att en möjlighet öppnas för drivande av jordbruksrörelse i den ekonomiska föreningens form. Det torde emellertid rent allmänt sett kunna befaras, att den föreslagna företagsformen icke kommer att anlitas i avsedd omfattning, när det befinnes nödvändigt att kringgärda den med ganska mycket formaliteter av olika slag, som kunna verka avhållande på intresserade jordbrukare. Ju mindre medlemsantzalet är, desto mera tyngande torde lagbestämmelserna förefalla. Ä andra sidan: ju större medlemsantalet blir, ju större blir antalet utanför den direkta ledningen stående jordbrukare, och man kan då fråga sig, om det angivna målet – att med uppnående av en ökad produktionseffektivitet bevara en fri bondeklass – nås på detta sätt. De här anförda synpunkterna kunna få särskild betydelse, i den mån en alltför ingående reglering motverkar syftet med lagstiftningen på det sättet, att intressenterna måhända finna det mera tilltalande att pröva sig fram med företagsformen enkelt bolag, vilken form i flera avseenden icke är så lämplig. Styrelsen har icke möjlighet att framlägga något direkt förslag i syfte att avhjälpa dylika konsekvenser men vill dock framföra tanken, huruvida icke åtminstone sambruksföreningar med ett mindre antal medlemmar skulle kunna uppbyggas efter enklare linjer. Egnahemsnämnden i Uppsala län framhåller behovet av en lagstiftning, som ingående reglerar förhållandet mellan lsambruksföreninlgs medlemmar, och förklarar sig biträda uppfattningen, att de för föreningsjordbruken gällande bestämmelserna i möjligaste mån borde sammanföras i en författning. Egnahemsnämnden i Kalmar läns norra område finner utredningens lagförslag väl avpassat efter för handen varande förhållanden och tillstyrker att förslaget lades till grund för lagstiftning. y Förvaltningsutskottet i Kronobergs läns hushållningssällskap anser utredningsmannens förslag väl tillgodose de krav, som borde ställas på ifrågavarande lagstiftning. Sveriges lantbruksfö1bund har funnit det principiellt riktigt, att de delvis invecklade rättsförhållanden, som kollektiv jordbruksdrift gåve upphov till, på lämpligt sätt reglerades. Ehuru förbundet i vissa avseenden funnit anledning till erinringar mot det framlagda förslaget syntes detta kunna utgöra grundval för frågans vidare behandling. I övriga yttranden har lagförslagets allmänna utformning lämnats utan erinran. Departementschefen. Redan i det föregående har jag givit uttryck åt den Uppfattningen, att om praktiska erfarenheter av föreningsjordbruket nu skola mhamtas, detta icke lämpligen lärer kunna ske på annat sält, än att
