om rätt att återtaga stulet gods å färsk gärning har alltså lagts uttrycklig föreskrift om rätt att å färsk gärning återställa genom egenmäktigt förfarande rubbat besittningsförhållande, i den mån rubbningen skett utan rätt.
Följdförfattningar.
Förslag till lag angående ändring i lagen den 17 oktober 1900 om straffregister.
Ändringen innebär, att i straffregistret skola upptagas ej blott som nu
böter för snatteri utan samtliga böter för förmögenhetsbrott, alltså jämlikt
20, 21. 22 eller 23 kap. i kommitténs förslag ådömda böter. Denna ändring år
nödvändig på grund av att enligt 4: 14 i kommitténs förslag alla
förmögenhetsbrott gjorts återfallsgrundande. En sådan utvidgning av straffregistret
torde för övrigt även i och för sig vara att räkna som en fördel.
Förslag till lag om ändring i lagen den 3 juni 1938 om rätt till jakt.
Såsom i redogörelsen för kommitténs arbetsuppgifter framhållits (s. 28), hava bestämmelserna om olovlig jakt i nya jaktlagen av kommittén lämnats i huvudsak orubbade. Den i 29 § 2 mom. jaktlagen gjorda hänvisningen till SL 24: 6, vilket lagrum ersatts av 20: 7 i kommitténs förslag, har emellertid utbytts mot ett direkt angivande av den nu enligt SL 24: 6 gällande straffsatsen, dagsböter. Vidare har den särskilda straffbestämmelsen i 31 § 2 mom. jaktlagen ersatts med en erinran om att det där avsedda fallet, nämligen att den olovligt jagande sätter sig till motvärn mot laga självtäkt, jämlikt 20: 6 i kommitténs förslag skall anses som egenmäktigt förfarande. Enligt förslaget betraktas nämligen det olovliga jagandet och motvärnet som två skilda brott.
Förslag till lag om ändrad lydelse av 59 § lagen den 2 juni 1938 om
ägofred.
Av skäl som angivits vid 20: 7 i kommitténs förslag har bestämmelsen i SL 24: 9 om straff för den som vållar att kreatur olovligen inkommer på annans ägor flyttats till 59 § ägofredslagen. Till vinnande av överensstämmelse med de nya reglerna om sammanträffande av brott har härvid hänvisningen till SL 4: 1 ändrats till att avse SL 4 kap.
Förslag till förordning om ändrad lydelse av 8 § 3 mom. förordningen
den 29 november 1867 angående forntida minnesmårkens fredande och
bevarande.
Den särskilda straffsatsen, normerade böter, har ersatts med en hänvisning till den tillämpliga bestämmelsen i kommitténs förslag, 22: 8, angående fyndförseelse.
