Sida:SOU 1940 20.djvu/247

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
245
Följdförfattningar.

Förslag till lag om ändrad lydelse av 15 § lagen den 13 juni 1921 om förvaltning av bysamfälligheter och därmed jämförliga samfällda ägor och rättigheter.

Hänvisningen i 15 § bysamfällighetslagen till SL 24: 6 har ändrats till att avse 20: 1–7 i kommitténs förslag. Skälen härför framgå av motiven till 20: 7 i förslaget.

Då brottet enligt förslaget utan vidare lyder under allmänt åtal, har den särskilda bestämmelsen härom borttagits.


Förslag till lag om ändring i lagen den 16 maj 1919 med vissa bestämmelser om rätt att förfoga över annan tillhöriga fondpapper.

Det enligt 1919 års lag straffbara förfarandet med fondpapper faller till väsentlig del under det i 22: 4 av kommitténs förslag upptagna allmänna förmögenhetsbrottet olovligt förfogande. Den särskilda straffbestämmelsen har därför ersatts med ett stadgande att det angivna förfarandet med fondpapper alltid, oavsett brottsbeskrivningen i 22: 4, skall bedömas såsom olovligt förfogande. Där gärningen är belagd med strängare straff, exempelvis om den innefattar förskingring eller trolöshet mot huvudman, skall dock liksom hittills sådant straff ådömas.


Förslag till lag om ändring i lagen den 20 juni 1924 om viss panträtt i spannmål.

Det enligt 18 § lagen om panträtt i spannmål straffbara förfarandet med spannmål faller under det i kommitténs förslag upptagna allmänna förmögenhetsbrottet olovligt förfogande. Den särskilda straffbestämmelsen har därför ersatts med en hänvisning till det lagrum, 22: 4, i kommitténs förslag, som handlar om olovligt förfogande.


Förslag till lag om ändrad lydelse av 213, 214 och 215 §§ konkurslagen den 13 maj 1921.

I 213 § konkurslagen finnas för närvarande bestämmelser om straff för borgenär som för sin röst vid borgenärssammanträde betingat sig särskilda fördelar av gäldenären eller av annan på gäldenärens vägnar eller eljest med gäldenären hemligen träffat avtal om någon särskild förmån för sig. Lagrummet torde böra så förstås (se Rydin, Om konkursförbrytelser enligt svensk rätt s. 172 f.), att sista ledet är ett självständigt straffbud. avsett att tillämpas då en borgenär vid ackord tillägges bättre rätt än de andra och i därmed likartade fall. I dylika fall kan emellertid enligt 23: 4 och 7 i kommitténs förslag straff för delaktighet i mannamån mot borgenärer inträda. Bestämmelsen om hemligt avtal med gäldenären har därför ansetts böra utgå ur 213 § konkurslagen.

I samband härmed hava 2l3–2l5 §§ konkurslagen underkastats formella jämkningar för att komma i överensstämmelse med nu gällande böteslagstiftning.. Då bötesstraffet enligt 213 och 214 §§ redan jämlikt den

särskilda