i stiftets dåvarande metropolitankyrka, nuvarande Gamla Upsala, ehuru tegel der saknas. — På Kärnbo ruin vid Mariefred i Södermanland finnes jemväl ett latinskt tegelkors, ehuru här något prydligare, i det hvarje arm löper ut i en rund fördjupning.[1]
Samma uppgift har teglet öfvervägande, då man — såsom på Sorunda kyrkas torn — gör murens skalmurar en våning eller så af tegel. Dervid kommer tegelmuren att te sig som ett band, hvilket behagligt afbryter den gråa granitmurens enformighet. På nämnda ställe är denna tegelmur för öfrigt redan prydd med ett af den tidens tegelarkitekturs vanligaste och närmast till hands liggande ornament, trappornamentet kanske man skulle kunna kalla detsamma (se t. ex. fig. 8). Men man lärde snart äfven på landsbygden, att teglet icke blott var verkningsfullt som dekorationsmedel i den gråa muren, utan att det också, var ett synnerligen praktiskt byggnadsmaterial. Hvad som, när tillgången på tegel blifvit rikligare, närmast kom i fråga att uppföra på de gamla kyrkorna, voro gafvelröstena. Vi se också, att man ganska samtidigt inom ett vidsträckt område tagit itu med desammas uppförande af tegel, och hade man förut fått nöja sig med en tarflig korsformig fördjupning i granitmuren, kunde man nu utveckla en rikare dekoration på gaflarne. Derför kan Upland nu också uppvisa en likartad tidig tegeldekoration på en stor mängd kyrkor.
De byggnadshistoriskt mest upplysande monumenten från teglets första uppträdande i Mälardalen ligga som nämndt i och vid städerna, och när vi nu gå att jemställa vår äldsta tegelarkitektur och den äldsta danska för att få en utgångspunkt till datering af våra monument, måste vi framför allt taga hänsyn till följande byggnader: Strengnäs och Vesterås domkyrkor, Sigtuna Mariakyrka och Vårfruberga klosterkyrka. Ingen af dessa är emellertid i litteraturen på ett tillfredsställande sätt ur byggnadshistorisk synpunkt behandlad. Hvad som i synnerhet verkat menligt vid framställningen af deras byggnadshistoria, har varit de respektive författarnes försök att intvinga kyrkans olika partier inom ramen för de upplysningar, som bevarade urkunder tillfälligtvis haft att lemna. Här nedan skall i stället uppmärksamheten hufvudsakligen fästas vid byggnadernas konstruktiva och dekorativa former, och resultaten blifva derför icke blott andra, utan äfven, som jag hoppas, säkrare. Tillika
- ↑ Samma form på korset möter oss jemväl i gafvelrösten af tegel till gråstenskyrkor, t. ex. Rimbo, Upl.
