Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf/196

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
188
OSCAR ALMGREN.

har åtminstone ett större fynd kommit i dagen; 367 denarer hittades nemligen 1896 vid Robbenarfve i Garda socken på Gotland.[1]

På motstående sida meddelas Haubergs tabell öfver de år 1893 kända mynten och derbredvid en förteckning öfver Robbenarfvefyndet.[2] I summeringskolumnen ha vissa sammanslagningar företagits för att underlätta tidsöfversigten.

Sin rätta innebörd gifva oss dessa siffror likväl först då, när vi dividera myntsumman för hvarje tidsperiod med periodens årantal; de sålunda vunna medeltalen pr år äro anförda i den sista kolumnen.

En granskning af denna tabell visar, att den oafbrutna raden af kejsare, hvilkas mynt äro representerade i fynden, börjar först med Nero, äfven han dock endast svagt företrädd. Under återstoden af första århundradet ha vi för flere kejsare 8—10 mynt pr år, för Domitianus dock egendomligt nog endast 2,5. Årssiffran för hela tiden 54—98 blir derför blott 4.

Hufvudmassan af mynten tillhör det andra århundradets kejsare. Från och med Trajanus ökas medelsiffran jämnt, tills den når sin kulmen under Marcus Aurelius med 87, hvarefter den åter hastigt sjunker, så att den vid århundradets slut, under Septimius Severus, är blott 2 pr år. Följande kejsare till och med Gordianus, som dog 244, äro endast representerade med enstaka mynt. Derefter upphör silfvermyntströmmen fullständigt,[3] under det i stället ett och annat guldmynt börjar uppträda, förebådande den rika guldström, som inbryter öfver Norden under 400-talet.[4]

  1. Fyndet är närmare beskrifvet i Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademiens Månadsblad 1896. — Af ett annat gotländskt fynd på 78 mynt, som 1898 anträffades vid Ejmunds i Mästerby socken, inkommo till statssamlingarne tyvärr endast 14 (5 Antoninus Pius, 3 Faustina d. ä., 1 Marcus Aurelius, 5 Commodus; inv. 10704); den hittare, som behållit de öfriga 64, har ej kunnat uppspåras. — Föröfrigt ha endast några enstaka funna denarer på de sista åren inkommit till de svenska statssamlingarne, alla från Gotland och Öland.
  2. Obestämbara mynt och barbariska efterbildningar äro utelemnade i dessa förteckningar.
  3. Blott från Constantin den store finnas 3 denarer.
  4. Från tiden före 250 äro endast 6 romerska guldmynt funna i Skandinavien. Detta stämmer på ett intressant sätt med Taciti nedan anförda yttrande, att germanerna på hans tid föredrogo silfvermynt framför guldmynt.