Tre äro tingstiderna, säger Magnus Erikssons landslag, nämligen den första från tjugondedag jul till septuagesima, den andra från S:t Botolf (den 17 juni) till S:t Olof (den 29 juli), den tredje från S:t Mikael (den 29 september) till adventet, och i hufvuddrag lika stadgar ännu gällande lags rättegångsbalk (Kap. 2 § 1).
Vi finna alltså tre ting fördelade på tre årstider, hvilka hvardera i genomsnitt bilda ett skede af vid pass fyra månader. Att emellertid dessa tingsterminer noga skulle kunna inpassas i forntidens tre årsskeden, är naturligtvis en orimlighet. Här, om någonsin, måste kristendomen med sina religiösa högtider och därmed förbundna tingsfrider hafva verkat rubbande. Dock synes detta hafva skett med rätt stor försynthet gentemot det gamla samhällsskicket.
Erinra vi oss de ingångsdagar för det forngermanska året, som Tille föreslagit, nämligen Martinsdagen och Nikolausdagen, och söka vi med förutsättning, att alla de tre forngermanska årstiderna varit lika långa, d. v. s. fyra månader hvardera, tillämpa dessa dagar såsom utgångspunkter för en nordisk treskiftning af året, finna vi, att ingendera tillfredsställer oss.[1] Hvad den senare angår, ger den dock enligt mitt förmenande en viktig vink, hvartill jag i det följande vill återkomma. Men det finnes mellan Nikolaus och jul en bemärkelsedag, hvilken jag i en förut offentliggjord uppsats,[2] sökt visa vara en från hedendomen nedärfd, af kyrkan endast ytligt präglad högtid med ursprungligen stor betydelse. Denna dag är den 13 december, Lucia. Använda vi nämnda dag, hvilkens föregående natt af vår allmoge i vissa orter kallas modernatten, och hvilken ter drag, som enligt min mening otvetydigt angifva den såsom en gammal nyårsdag, finna vi, att därifrån till vår allmoges kanske viktigaste bemärkelsedag, »första sommardagen» den 14 april (Tiburtius), är jämnt ett tredjedels år. Denna period skulle enligt
- ↑ Onekligen finnes en annan dag, nämligen alla själars eller alla helgons dag (den 1 november), hvars innebörd gör, att den bör i detta sammanhang beaktas. Men denna inordnar sig under den nuvarande månadsindelningen och är endast första majs höstliga motsvarighet. Alla själars dag och Valborgsmessa äro således endast de från den 14 oktober och den 14 april framflyttade gränsstenarna för den gamla halfårsindelningen.
- ↑ Lussi i Meddelanden från Nordiska museet 1898. Stockholm 1900. Sid. 1 o. f. — Jag tillåter mig här begagna tillfället att vidkännas ett fel, som jag i nämnda afhandling begått, i det jag sid. 10—11 identitierat lussinatten med Sturlusons hökunótt.
