Då jag ett par dagar efter besöket i Kumla kom till den närbelägna Hagebyhöga kyrka, fann jag där, såsom jag tror, gåtans lösning.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 323 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 2 b. |
Tvärs öfver de takbjälkar, som horisontalt gå från långhusets ena sida till dess andra, låg nämligen här, såsom det syntes, i sitt ursprungliga läge en planka af alldeles samma konstruktion och med i det allra närmaste äfven samma detaljer som den nyssnämnda plankan i Kumla kyrka. Men ej nog med att en planka af samma typ som fig. 1 här låg i sitt ursprungliga läge, utan angåfvo tvenne rader grunda urtagningar, placerade midt framför hvarandra i tvärbjälkarna, att dessa senare varit belagda med ytterligare tvenne sträckor sådana plankor och detta på så sätt att bjälkarna genom dem, så att säga, blefvo afdelade i fyra ungefär lika stora delar (fig. 2 a och b).
Fråga blifver då hvilken betydelse hafva dessa plankor haft för takkonstruktionerna i de nu nämnda och andra på lika sätt inredda kyrkor.[1]
- ↑ I Furingstads kyrka på Vikbolandet, cirka 1 mil från Norrköping, har jag också sett en liknande planka.
