Den här sidan har korrekturlästs
316
OTTO JANSE.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 324 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 3. |
Af stor vikt för besvarandet af denna fråga är naturligtvis de rester eller spår af andra takkonstruktioner, som möjligen kunna finnas i de nämnda kyrkorna samt dessas förhållande till plankorna i fråga. Hvad först plankan i Hagebyhöga själf beträffar, så framgår ju med önskvärd tydlighet af dess ornering[1] (se fig.), att den haft en ornamental betydelse, om också dess bak möjligen skulle kunna tyda på ett konstruktivt och praktiskt ändamål. Då jag emellertid ej har kunnat finna några spår af något som helst på bjälkarna liggande brädtak, så har jag måst antaga, att Hagebyhöga kyrka under en viss tid haft en öppen takkonstruktion, där de tvärs öfver liggande tre raderna ornerade plankor skingrat takbjälkarnas enformighet[2] (jfr fig. 3).
- ↑ De å fig. synliga parallela strecken utefter bågarnes kanter äro åstadkomna genom svaga insänkningar.
- ↑ Anmärkas bör ock, till hvad beviskraft det hafva kan, att plankornas nedskjutande ornerade delar (kammar) i afseende på djupet väl harmonierar med en plankas bredd, men skulle verka allt för svagt på en större del af ett tak.
