Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf/327

319

OM FORNA TAKKONSTRUKTIONER I NÅGRA ÖSTGÖTAKYRKOR.

sannolikt, af tvenne visserligen till tiden ungefär samtida, men till konstruktionen varierande öppna takstolar.

Hvad tiden för de nu beskrifna detaljerna från de öppna takstolarna beträffar, vågar jag för närvarande ej med visshet yttra mig, men bör dock anmärkas, att så väl plankan i Hagebyhöga som takåsarna i Herrestad och Fornåsa förekommo i, åtminstone till sin grundform, romanska takkonstruktioner.^[1]

Till samma tid som de öppna takstolarna höra troligen också i både Hagebyhöga och Herrestad kyrkornas gamla ännu tjänstgörande horisontala takbjälkar. I den förra kyrkan, där det endast är något öfver 40 cm. emellan hvarje sådan bjälke (17 × 23 cm.), äro dessa i kanten och på sidorna svagt kälade (fig. 2 a). I Herrestad åter, där dessa bjälkars djup är mera än deras dubbla bredd (42 × 20), bära de spår af målning. Tråkigt nog äro dessa spår nu så fragmentariska och otydliga, att någon föreställning om målningarnas utseende och ålder af dem ej kunnat erhållas. Afståndet emellan hvarje bjälke är här endast 32 cm. Att dessa ornerade bjälkar varit afsedda att ses nedifrån är tydligt.

↑ Jfr V. Kocks uppsats i Trækonstruktioner i danske kirker fra middelalderen (Aarböger for nordisk Oldkyndighed 1899). Frågan om öppna takkonstruktioner hafva i Danmark på senaste tiden behandlats förutom i nyssnämnda uppsats äfven af museidirektören d:r Sophus Müller: »Om en aaben tagstol i vore romanske småkirker» (Aarböger 1887 samt af professor H. Storch: »Om den buede tagform i nogle jydske landsbykirker» (Aarböger 1890).
De i Danmark påvisade öppna takkonstruktionerna äro dock på ett helt annat sätt ornerade än de här ofvan behandlade från Östergötland. Af samma eller liknande form som de af Müller omtalade kunna emellertid påvisas äfven i Sverige.

Så har docenten Almgren öfver de nuvarande medeltida hvalfven i Sala landsförsamlings kyrka funnit spår af en gammal takstol med runda innerbågar. Tvifvelaktigt torde dock vara, om denna takkonstruktion någonsin varit öppen, enär spikhål å bågarnas innersida angifva att brädbeklädnad åtminstone en gång i tiden funnits.

I detta sammanhang kan här erinras om takkonstruktionen i Råda kyrka i Värmland. Taket, som här är prydt med en massa målningar från 1300-talet, visar i tvärgenomskärning ett trepass. Ett liknande tak synes (att döma af en teckning i Kongl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens topografisk-antikvariska arkiv) hafva funnits i Estuna kyrka i Uppland o. s. v.

22

[1] Jfr V. Kocks uppsats i Trækonstruktioner i danske kirker fra middelalderen (Aarböger for nordisk Oldkyndighed 1899). Frågan om öppna takkonstruktioner hafva i Danmark på senaste tiden behandlats förutom i nyssnämnda uppsats äfven af museidirektören d:r Sophus Müller: »Om en aaben tagstol i vore romanske småkirker» (Aarböger 1887 samt af professor H. Storch: »Om den buede tagform i nogle jydske landsbykirker» (Aarböger 1890).
De i Danmark påvisade öppna takkonstruktionerna äro dock på ett helt annat sätt ornerade än de här ofvan behandlade från Östergötland. Af samma eller liknande form som de af Müller omtalade kunna emellertid påvisas äfven i Sverige.

Så har docenten Almgren öfver de nuvarande medeltida hvalfven i Sala landsförsamlings kyrka funnit spår af en gammal takstol med runda innerbågar. Tvifvelaktigt torde dock vara, om denna takkonstruktion någonsin varit öppen, enär spikhål å bågarnas innersida angifva att brädbeklädnad åtminstone en gång i tiden funnits.

I detta sammanhang kan här erinras om takkonstruktionen i Råda kyrka i Värmland. Taket, som här är prydt med en massa målningar från 1300-talet, visar i tvärgenomskärning ett trepass. Ett liknande tak synes (att döma af en teckning i Kongl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens topografisk-antikvariska arkiv) hafva funnits i Estuna kyrka i Uppland o. s. v.

[1]