påpekade förhållandena. Vi tro dock ej, att så är fallet. Med skäl kan man väl betvifla, att namnet »Jämtlands lappmark» skulle hafva uppstått, om de därmed åsyftade trakterna hade varit befolkade af endast trenne lappfamiljer och det till på köpet endast under några få år. Då synes det oss vida sannolikare, att lappar funnits där redan före den här omtalade invandringen och att i följd däraf namnet har högre ålder, än som framgår af våra fogderäkenskaper. Under fortgången af det 7-åriga kriget, då Jämtland för en tid förenades med Sverige, hafva dessa norska lappar tydligen dragit västerut till de norska fjällen. På det viset får en i »Lapparnes ålder» citerad anteckning i Jämtlands räkenskap för år 1566 sin naturliga förklaring. Där meddelas, enligt uppgift af fogden, att lapparne Ere Rymde til Nörie och ere wåre werste fiender. Att det skulle varit några lappar från Ångermanlands, Umeå eller Piteå lappmark, som på detta sätt burit afvog sköld mot fäderneslandet, det har man ingen rimlig anledning att antaga. Men väl synes det naturligt, att, efter de norska lapparnes flykt från Jämtlands fjälltrakter, de svenska lapparne tagit tillfället i akt och satt sig i besittning af de sålunda herrelösa betesmarkerna.
Sedan Jämtland år 1570 genom freden i Stettin åter kommit
under Norge, upphöra helt naturligt våra fogderäkenskaper att tala
om lapparne i Jämtland. Från 1600-talets början ha vi dock
funnit en kort anteckning om dem uti en troligen är 1602 upprättad
förteckning öfver Umå och Ångermanne lappars vistelseort,
fiskevatten, antal renar m. m. Här talas bland annat om ett träsk
(d. v. s. insjö) v. n. Arck tresk, som tydligen är identiskt med
Stor Arksjön i Dorotea s:n i Åsele lappmark och möjligen
sammanhänger med det i det föregående nämnda Harchara-fjället. Sedan
det omtalats, att detta träsk är 4 mil, heter det: »Därifrån och till
Jemptlapperne är 2 mil, men af något rå emellan Jemtland och
Ångermanne lappar veta de intet seja». Häraf ser man, att lappar
fortfarande funnos i Jämtland, ehuru, såsom vi sett, de från Piteå
lappmark efter freden hade återvändt till sitt land.
I samma handling förekommer vidare en uppgift, som visserligen ej rör Jämtlands lappar, men dock är af intresse. Där omtalas ett stort träsk, Kulther benämndt, hvilket utan allt tvifvel är Kultsjön i Vilhelmina s:n i samma lappmark. Afståndet mellan detta träsk och Junsele s:n i Ångermanland uppgifves vara 48 mil.
