»Säg Stefan fritt hvad felas dig,
och hvad din önskan är;
Är det väl gods, är det väl guld,
som du af mig begär?» —
»Ej är det gods, ej är det guld,
som jag af dig begär;
I Bethlehem ett barn är födt,
som oss allt godt beskär.» —
»Om detta barnet vill så visst
jag tro uppå ditt tal.
Som att den hanen här på disk
nu stiger upp och gal.»
Och upp flög hanen, fjäderklädd,
och sina vingar svang;
Han ropte »Christus natus est»,
så det i salen klang.
»Upp mina bödlar» — kungen skrek,
»hör hvad min vilja är;
För Stefan utom stadens port
och stenen honom där.»
Så helge Stefan stenad blef,
Herodes till behag.
Och därför är hans högtidskväll
på Kristi egen dag.
Öfverensstämmelsen emellan båda dessa visor är ju alldeles
påtaglig, och hvad episoden om den stekta tuppen angår, så
förekommer den äfven i en annan engelsk julvisa, som ännu för 40 à
50 år sedan trycktes och omtrycktes såsom flygblad. I denna är
det dock icke St. Stefan utan en af de vise männen, som omtalar
stjärnan och dess betydelse, hvarpå följa dessa versar:
»Är detta sant» — Herodes sad’,
»så skall du ock få se,
Den stekta hanen flyga upp
och gala gånger tre.»
