Längre ned heter det: »Det förtäljer jag som det andra, hvem för nio åldrar sedan kom till världen bland rejdgoterna och dog bland dem för sina förseelser.
Tjodrek red,
den dristige,
stridsmäns höfding,
öfver stranden af Rejdhafvet.
Rustad på gotiske
gångarn nu sitter,
med skölden i rem,
gifmilde fursten.»[1]
⁎
Utom de ofvan anförda ortsnamn, som förekomma på runstenar,
finnes det många andra sådana namn i Östergötland, som likaledes
bevisligen härstamma från hednatiden, emedan de innehålla
hedniska gudanamn.[2]
Så möter oss Tors namn i Torlunda (ett i Vånga, ett i Borg och Löts socknar), Torsberg (»ansenligt»), Tors klint och Torshag (båda i Kvillinge s:n), Torö (Skällviks s:n), Torsjö (Godegårds s:n), Tors mosse (i samma trakt, på gränsen till Södermanland[3]);
Odens i Odensberg (Nykyrka s:n), Odensborg och Odensfors (båda i Vreta klosters s:n), Odensgöl (Yxnerums s:n), Odensåker (Kullerstads s:n), Odenstomta (Kuddby s:n);
Njords i tre ortsnamn, som på 1300-talet skrefvos Nærdhawi eller Nyærdhawi (det ena i Drothems, det andra i Hagelstads och det tredje i Slaka s:n; de två sistnämnda ställena kallas nu Mjärdevi);
- ↑ Man har fäst uppmärksamheten på likheten mellan dessa Rökstenens uttryck och början af »Rings drapa», i Frithiofs saga. L. F. Leffler, Rökstenen och Frithiofs saga, i Nordisk tidskrift, 1878, sid. 165.
- ↑ Se M. F. Lundgren, Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverige (Göteborg, 1878). — De i det följande meddelade uppgifterna om ortsnamn af olika slag göra naturligtvis ej anspråk på att vara fullständiga.
- ↑ »Tors måse» nämnes år 1673 såsom ett af gränsmärkena mellan Östergötland och Södermanland. C. F. Broocman, Beskrifning öfver Östergötland (Norrköping, 1760), sid. 15, not. — Andra ortsnamn, som äfven kunde synas höra hit, hafva emellertid visat sig innehålla något af de från Tor härledda personnamn, som förr voro så vanliga. Se Lundgren, anf. arb., sid. 60.
