Den här sidan har korrekturlästs
21
ÖSTERGÖTLAND UNDER HEDNATIDEN.
på en tid, då inga kassaskåp eller kassahvalf funnos, eller emedan ägaren trodde, att han, såsom Odin enligt Ynglingasagan lärt sina män, med dylika skatter skulle komma till Valhall, som han hade med sig på bålet, eller som han själf hade i jord gräfvit.[1]
Bland de i Östergötland gjorda fynd af detta slag, som kommit till vår kännedom — många hafva utan tvifvel, särskildt under flydda århundraden, anträffats, utan att man nu äger någon anteckning om dem, — kunna följande här nämnas.
|
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 399 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 17. Viktlod af bronsbeklädt järn. Mem. 2⁄3. |
|
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 399 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 18a. Spänne af brons, funnet på Gotland. 1⁄1. (Ett dylikt spänne är funnet vid Mem.) |
|
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 399 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 18 b. Spännet fig. 18 a, sedt från sidan. |
Mot slutet af 1600-talet fann man nära Vadstena ett arabiskt guldmynt, prägladt för en fatimidisk härskare i Mauritanien (det nuvarande Marokko och angränsande delar af nordvästra Afrika) år 331 efter Hedschra, således 942—43 efter Kr. födelse.[2] Fyndet