Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf/420

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
42
ANT. FLENTZBERG.

stycke af den ena flatsidan, hvarå skadan sträcker sig t. o. m. förbi skafthålet. Om man närmare skärskådar brottytan, finner man öfverallt däri mycket hvassa konturer utom upp emot och å själfva banen, hvarest de skarpa konturerna tydligen genom nötning blifvit afrundade. Detta sällsamma förhållande förklaras på ett nöjaktigt sätt genom den hypotes, som i denna lilla uppsats utvecklats: å redskapet har genom ett för hårdt slag under arbetet frånskiljts ett rätt stort stycke, men det har icke blifvit obrukbart, utan fortfarande användts; härvid hafva å den skadade banen de hvassa konturerna afnötts under de upprepade slagen af träklubban, men finnas ännu kvar å den öfriga brottytan. — Samma iakttagelser kan man göra å det under fig. 3 afbildade verktyget. Under fig. 5 (Hist. museum, n:r 9170:565, Östergötland) framställes ännu ett