Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf/428

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
50
SUNE AMBROSIANI.

och som det synes densamma för alla tre kyrkorna. Det gamla koret har legat ostsydost under det att det nuvarande ligger rakt i öster. Dörröppningens läge mellan skeppets och korets öfvervåningar talar för en sådan äldre orientering liksom också vapenhusets belägenhet (se planerna!). I Solna och Munsö — Bromma saknar sådant — ligga vapenhusen mycket snedt emot de nuvarande kyrkornas längdaxlar, något, som hade varit önskvärdt att det hade synts på de äldre publicerade planerna af Solna kyrka, men däremot i god rät vinkel till det ofvan postulerade läget för det gamla koret. Denna felaktiga orientering måste bero på en äldre åskådning i dessa frågor, ty någon anledning till en dylik förskjutning på grund af terrängförhållanden kan ej påvisas.[1]

Rundhusets väggar äro af märkligt växlande tjocklek äfven i en och samma byggnad, dock ingenstädes tunnare än 1,75 m. De äro uppförda på vanligt medeltidsvis med skalmurar.[2] Materialet är rå och klufven gråsten. Endast en monumentalt utarbetad detalj af annat material finnes nämligen de gamla dörromfattningarna i Bromma och Munsö.[3] Väggarna sakna sockel[4] och taklist. Att denna senare ej finnes beror möjligen på, att väggen ej var slut med den nuvarande gråstensmuren utan förhöjd i annat material. Icke ett enda gammalt fönster är anträffadt i rundhusens bottenvåningar. Man får dock ej säga, att fönster ej där funnits, eftersom stora väggytor äro upprifna och aflägsnade.

Rundhusens ursprungliga ingång har säkerligen varit på södra sidan, ehuru ej rätt i söder utan något sydsydväst beroende på kyrkans orientering. Framför denna finnes i Munsö och Solna ett vapenhus i öfverensstämmelse med ett allmänt bruk i dessa trakter.

  1. Ingen rundkyrka har emellertid kor i väster såsom man skulle kunna tro af några planer, som förekomma i H. Hildebrands uppsats i denna tidskrift och i Sveriges medeltid bd III, h. 2, sid. 183—184. Den plan, som i denna tidskrift säges tillhöra Nyker, är Olskers, likaså har en omkastning ägt rum af namnen under planerna sid. 183 i Sveriges medeltid. Därför må för undvikande af missförstånd här betonas att mina hänvisningar rörande Bornholmskyrkorna äro till planscherna i Holms arbete.
  2. Jfr denna tidskrift bd XI, s. 144.
  3. Solna är så moderniserad att man ej kan säga något bestämdt om utsmyckningen af den gamla dörren.
  4. Detta må sägas med reservation, eftersom marken kring kyrkorna synbarligen höjt sig under årens lopp, och man ej utan gräfning kan få veta om sockel finnes.