Bromma saknar sådant och dörröppningen där har så omsorgsfullt fyllts igen med kyrkans vanliga material, att denna dörr ej finnes angifven på äldre planer. På platsen för den gamla dörrens öfverdel är insatt ett renässans fönster. Emellertid finnes — tydligen in situ — finhuggna karmstenar af sandsten, synliga inifrån kyrkan. Dörren är därför inlagd å planen fig. 2.
Munsö kyrkas portal är lyckligtvis rätt bra bevarad, ehuru den i början på 1880-talet (sic) blifvit utsatt för en beklaglig åverkan, i det en rundstaf borthuggits för att ge plats åt utåtgående dörrar. På tvärsnittet fig. 5, har platsen för rundstafven utprickats. Portalens profilering visar på hög ålder. Materialet är, såvidt jag minnes rätt, sandsten. Förekomsten af denna profilerade dörr är högst märklig i denna trakt, som annars totalt saknar arkitektoniska detaljer. Orsaken till att Munsö fått en sådan kan gissningsvis antydas. Munsö är nämligen sockenkyrka till ett af ärkebiskopsstolens äldsta jordagods, ännu bärande sitt latinska namn Bona, och säkerligen har detta grannskap gifvit anledning till denna ganska enkla om ock i dessa trakter ovanliga utsmyckning af portalen.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 429 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 5. Tvärsnitt af dörrposten. Munsö kyrka. |
Rundhusets diameter i bottenvåningen är i alla tre kyrkorna omkring 10 m. således densamma som t. ex. Olskers och Nykers på Bornholm. Numera är hos dem alla tre rundhuset betäckt af ett kupolhvalf, slaget under 1600-talets senare hälft, hvarom finnas skriftliga uppteckningar. Då detta kupolhvalf i Solna och Munsö ej hvilar på särskilda stöd framom den gamla gråstensmuren, utan går upp i flykt med innerväggarna, visar detta, att redan till den ursprungliga anläggningen hört en rundtom gående indragning af innerväggen. Detta är den enda bestämda antydan om, huru rundhuset varit täckt innan 1600-talets ombyggning, men denna torde vara tillräckligt tydlig för att tillåta antagandet, att rundhuset här som i de nämnda Bornholmska kyrkorna varit täckt af ett ringformigt tunnhvalf, som hvilat dels på den nämnda afsatsen i rundhusets vägg och dels på en midtpelare. Denna har sannolikt som
