Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf/433

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
55
DE UPPLÄNDSKA RUNDKYRKORNA.

svängning, som otvetydigt visar, att den formats under barocken, och en lanternin från samma epok. En svaghet för detta sannolikhetsbevis är, att rundhusens lanterniner äro så närstående dylika på traktens fyrkantiga kyrktorn och renässansslottens toureller. Emellertid tjäna dessa lanterniner ej i Bromma och Munsö i olikhet mot i Solna, där den rymmer kyrkans klockor, något praktiskt syfte och det är rent af vanskligt att kunna komma upp i dem. Detta sista talar i någon mån för att dessa lanterniner uppsatts för att åt rundhuset bibehålla dess gamla kontur i landskapet.

Bjernede, Thorsager och Vårdsberg ha eller ha haft detta centraltorn — så viktigt för kyrkans uppgift som försvarskyrka — af sten. Här i Uppland ha de säkerligen varit af trä och hvilat på bjälklaget, som legat mellan rundhusets yttermur och den ofvan postulerade midtpelaren.

Hvad som emellertid gör denna senare form olämplig att omedelbart öfverflytta är, att förebildernas öfre våning d. v. s. närmast i Thorsager på Jylland, där denna våning finnes fullständigt bevarad, fyller samma uppgift som trevåningskyrkornas högsta våning på Bornholm, i det den har utsikts- och skjutöppningar i andra våningens yttervägg. Då de uppländska rundkyrkorna ha den öfre våningen mörk, och då en lanternin ofvanpå en sådan ur försvarsändamål ej ensam kan vara tillfyllest, får man nog — isynnerhet om man vill fästa afseende vid den nuvarande takkonturen — tänka sig en kombination af en tredje våning och en lanternin.

I enlighet med de synpunkter som ofvan gjorts gällande är i fig. 6 ett förslag framställdt till en rekonstruerad bild af de uppländska rundkyrkorna.


⁎              ⁎


De tre uppländska rundkyrkorna ha sedan sin anläggning i likhet med öfriga kyrkor af denna typ i Norden varit sockenkyrkor. Det måste hafva funnits en särskild anledning till, att vissa församlingar valt denna framom de olika kyrktyper, som ha rektangulär grundplan. Denna orsak kan ej ha varit, att rundkyrkorna lämpa sig väl till försvarsändamål, då som det torde vara bekant, det har uppvisats, att samma egenskap finnes hos kyrkor af andra slag i lika hög grad. Det måste varit andra omständigheter än önskan att ha ett godt skyddsvärn, som fått verka afgörande, då man beslöt