sig för kyrkor af rund typ. Denna omständighet synes mig ha varit de byggnadsskyldiges fattigdom. Detta synes frappant framträda på Bornholm. På denna ö, där det under medeltiden fanns endast omkring 15 sockenkyrkor, alla byggda ungefär samtidigt, reste sig i de flesta fall ett praktexemplar inom tidens landtliga kyrkobyggnadskonst med väldiga tornbyggnader och kastaler. I förhållande till dessa kräfva rundkyrkorna på ön betydligt mindre arbete och råämnen. En församling, som hade mindre tillgångar och skulle inom samma tid nå till ett ur försvarsändamål lika godt resultat, valde då rundkyrketypen.
På samma sätt ligga de tre uppländska rundkyrkorna till så, att man där, när man en gång måste bygga kyrka, kunde önska att få en god försvarskyrka inom kort tid färdig. Solna och Bromma ligga invid Mälarens utflöde och Munsö invid en af biskopsstolens största och äldsta gårdar i Uppland. Dessa kyrkor visade sig också vara för senare behof alldeles för litet tilltagna, så att de tillbyggts och förändrats vid flera olika tillfällen.
Enligt tradition skulle dessa tre rundkyrkor eller åtminstone Solna vara af en ovanligt hög ålder. På de olika gissningarna är ej värdt att spilla ord. Rundkyrkorna visa sig uteslutande vara uppförda af rå och klufven granit alldeles så som ett stort antal kyrkor af andra typer i Uppland och Södermanland.[1] Frågan ställer sig då, när blefvo kyrkorna af detta material uppförda?, ett spörsmål, som jag annorstädes sökt besvara så,[2] att kyrkobyggandet påbörjats efter det kristendomen här på tinget lagtagits omkring år 1100, och att rå och klufven gråsten upphörde att användas i och med det ett lätthandterligare byggnadsmaterial, teglet, blef kändt i Mälardalen i senare hälften af 1100-talet. Hvad beträffar dessa tre små kyrkor torde man kanske kunna uttala som en förmodan att de uppförts under ett tidigt skede af den här ofvan begränsade kyrkobyggnadsperioden. Detta kan sägas därför, att man exempelvis i Bromma hunnit med att väster om rundhuset uppföra en för menigheten afsedd stor rektangulär tillbyggnad liksom
- ↑ Solna kyrkas rundhus är förhöjdt ett par meter med tegel som byggnadsmaterial, men detta ligger i modernt förband. Denna höjning har sannolikt skett i sammanhang med den stora omdaningen i senare hälften af 1600-talet.
- ↑ Studier öfver den svenska kyrkans organisation etc. i Kyrkohistorisk årsskrift 1902 sid. 18—27.
