Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf/516

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
138
JAC. AHRENBERG.

Viborg var denna planka af ek) in öfver fönstret, och därpå murades väggen utan vidare uppåt.

På sina ställen har man öfver plankan slagit en aflastningsbåge, se teckningarna fig. 41—43. Denna båge är för det mesta otroligt illa uppförd. Var fönstret redan förut tillräckligt stort och hvälfdt och man det oaktadt ville hafva det som konung Johan skrifver »i ett synligit Schick efter Arkitektiskt manér», så höggs en ränna i hvalffoten och planka efter planka stacks in, tills man fick ett jämnt tak öfver nischen. Mellanrummet mellan detta jämna tak och hvalfvet utfylldes med tegel, grus, småsten etc. i kalkbruk. På detta sätt hade man förfarit i ett af rummen i Viborgs slott med det ena fönstret, men det andra har man lämnat efter den »gamla skamplunen» hvälfdt, så att samma rum hade ett fyrkantigt modernt och ett gammalmodigt, hvälfdt fönster. Fönsternischerna kunde i de flesta fall icke förstoras uppåt, emedan i de låga rummen utrymme därför icke förefanns; förstoringen skedde således i