Ungefär vid samma tid, 1560—85, pågingo högst betydande arbeten i Åbo slott (se »Ur Åbo slotts byggnadshistoria», sid. 80). Då jag i samma arbete, sid. 76, påvisat, att snickare och murmästare efterskrefvos från Kalmar att »pynta några sköna rum» i Åbo slott, att bygg- och vallmästare allt emellanåt sändes öfver från Sverige till Finland, så kan man vid en blifvande restauration af Åbo slott, hvad rummens dekoration beträffar, utan tvekan lägga de svenska slottens utstyrsel till grund för hvad som kan och i en del rum bör göras i Åbo slott, om man nämligen vill hålla sig till Vasatiden.
I ingen annan byggnadsdetalj i våra gamla slott finna vi renässansens första böljeslag mot norden så starkt, så kraftigt markerade som i dessa fönsterombyggnader. Dessa ombyggnader voro icke blott en estetisk vinning, en seger för skönhetskänslan, ty huru rikt en sådan fönsternisch kunde dekoreras, finna vi i det gyllne rummet i Kalmar slott, i Gripsholm, se fig. 43, och Vadstena — med dem och genom dem skedde en hel revolution i hygieniskt och konsthistoriskt afseende i norden. I de skumma boningarna infördes luft och ljus och därmed en hel mängd af nya intryck och nya fordringar på hvardagslifvets komfort. Arkitekturen är en ofördragsam konst, den förstör det gamla och sätter in det nya i det gamlas ställe. Också blefvo i alla slotten boningsrummen inom en jämförelsevis kort tid i detta afseende totalt ombyggda, så att numera endast ytterst få spår af hvad som före renässansen fanns i detta afseende bevarats till våra dagar; till dessa hör det ofvannämnda fönstret i lilla rundeln i Viborgs slott.
Ur Giorgio Vasaris märkvärdiga konsthistoria framgår, att arkitekten Baccio d’Agnolo var i strid med sina samtida därför, att han ville införa nya element i byggnadskonsten. Han förföljdes af sonetter och smädedikter för de kornischer han anbragte öfver fönstren i de palats han byggde. Hela renässansens rika blomningstid hade förgått i Italien, innan denna nyhet hann norden. Såvidt jag känner, kommo de första fönsteromfattningarna i svensk renässans till synes i Vadstena slott (1563), och att de kommit hit öfver Belgien och Holland, därom bära deras former tydligt vittne. I Åbo slott ha fönsteromfattningar icke förefunnits; äfven i detta afseende har byggnaden bevarat sin ålderdomliga prägel i likhet med äldre delar af Kalmar slott, Örbyhus, Örebro m. fl. svenska fornborgar och slott. Jag har aftecknat fönstren i Vadstena (se fig. 46—47)
