egentligen för att i dem ytterligare påvisa den för tiden karakteristiska fönsterindelningen; detta är nämligen en af de första frågor, som, då fråga blir om restauration af Åbo slott, på allvar måste tagas upp. För att klargöra denna sak må tilläggas, att då Ljungman beskrifver (1740—50) de arbeten, som utfördes å Gripsholms slott, fäller han följande yttrande om de gamla fönstren, nämligen att dessa »hade helt små rutor, af runda och mångkantiga fasoner»; dessa rutor måtte ha varit infattade i bly eller tenn, ty det heter, att de ersattes med nya, stora »kittrutor».
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 524 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 48 c. Panel i gyllene salen i Kalmar slott. Fotografi efter nat. |
Utom i fönstren visar sig den nya tidens formvärld i rummens tak. »Taak» eller »täcken», som det heter i räkenskaperna under Johan III:s tid genomgå under renässansperioden i norden stora förändringar. Den äldsta formen af trätak (mellangolf), bjälktak, ersättes nu af de s. k. »paneltäcken», utförda i »slätt brädeverk». Af dessa senare, den nordiska renässansens praktarbeten, finnes icke ett enda bevaradt i vårt land. Att tak panelades i Åbo slott, d. v. s. från »bjälketak» förändrades till »paneltäcken», veta vi med visshet, men denna härlighet har vid den stora eldsvådan 1614 gått totalt förlorad. Det heter t. ex. i räkenskaperna från 1552 »Snidkere panelade frustugans tak, väggar och bänkar». De mellantak, som nu finnas i Åbo slott, äro från en senare period, uppförda i afsikt att bilda starka golf för allt det krigsmaterial, som i tiden i slottet förvarades. Af de gammaldags bjälktaken
