Fasaderna till Åbo slott ha också i dess välmaktsdagar icke sett bättre ut än hvad i dessa tvenne fasadpartier anges. Borgens egenskap af att i första rummet vara en fästning, tillät ingen yttre utsmyckning. Icke ens de enkla nischerna från slottet i Tavastehus eller de stafverk, som i denna borg pryder en af ingångsdörrarna, se fig. 18, kom här i fråga. Först sedan borgen blef en furstebostad under Johan III:s tid, 1556—63, får den äfven till sitt yttre en utsmyckning, som gör, att den ej längre har utseende af en enda klumpig massa.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 529 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 54. Porttorn vid yttre muren till Viborgs slott. Delvis efter en gammal teckning. |
Medan den fullt utbildade renässansens konstnärer sökte skönheten i byggnaden i det målmedvetna, symmetriska liniespelet, i detaljutsmyckningen, i de horisontellt dragna listverken, stod ungrenässansens konstnär ännu inne i medeltidens gotik och öfvergångstid och sökte och
