Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf/585

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
207
DET NORDISKA TREPERIODSSYSTEMET.

oldsager», eller som det numera kallas Nationalmuseet, i Kjöbenhavn.

Redan 1816 anförtroddes det då ännu unga museet åt Thomsens vård, och han kom samtidigt såsom sekreterare i »Commissionen for oldsagers opbevaring» i personlig beröring med Vedel Simonsen, hvilken sedan några år var ledamot af denna kommission. Den senares idé om de tre perioderna upptogs snart af Thomsen, ehuru man ej kan angifva det år, då detta skedde. Så mycket vet man dock, att Thomsen senast år 1825 hade systemet klart för sig.

Sistnämnda år meddelade Thomsen systemet åt den norske historikern Keyser, hvilken snart använde det vid ordnandet af fornsakssamlingen i Kristiania.[1] Man känner för öfrigt af en annan omständighet, att systemet icke var okändt i Kjöbenhavn år 1825. I ett af kapten Jahn då utgifvet arbete, i hvilket han talar om den förhistoriska tidens vapen, behandlar han dem nämligen under rubrikerna »stenvapen» (3 sidor), »kopparvapen» (4 sidor) och »järnvapen». Författaren talar ofta om föremål, förvarade i Kjöbenhavns museum.

Från år 1830 hafva vi följande redogörelse af Thomsen för de tre perioderna inom Danmarks hednatid.[2] Den första ansågs omfatta tiden från 500 f. Kr. till Kristi födelse; den andra från Kristi födelse till 500 år därefter; den tredje från år 500 till år 1000 eft. Kr. Till den andra perioden, »guldets och kopparens period», räknas urnor af koppar och guld samt bronssvärden, »hvilka ofta äro försedda med samma sirater som de hängande kopparurnorna». Till den tredje perioden höra järnsvärden.

Att stensakerna höra till den äldsta tiden, betonas särskildt i en två år senare utgifven afhandling.[3]

  1. Undset i Verhandlunqen der Berliner anthropologischen Gesellschaft, 1886, sid. 21.
  2. Plan hvarefter en samling af nordiska fornlämningar bör ordnas och som blifvit följd vid det Kongelige Museum for nordiske oldsager i Kjöbenhavn. Denna plan blef aldrig tryckt, men en af B. E. Hildebrand tagen afskrift däraf är daterad den 1 aug. 1830. Se H. Hildebrand, De förhistoriska folken i Europa, sid. 146—47, och i Verhandlungen d. Berliner anthrop. Gesellschaft, 1886, sid. 363. — De tre perioderna skönjas mindre tydligt i en liten, af Oldskrift Selskabet 1831 utgifven skrift Om nordiske oldsager og deres opbevaring.
  3. Kortfattet udsigt over nordiske steen-oldsager fra den hedenske tid, i Nordisk tidsskrift for oldkyndighed (Kjöbenhavn 1832), 1, sid. 421.—