I denna afhandling visar Thomsen sig äfven hafva en klar och riktig uppfattning af bronsåldern. »Det är lätt att inse», heter det där (sid. 437), »att på den tid, då kopparn väl var i allmänt bruk, men dyrbar, — hvilket i synnerhet visas af det stora besvär man användt på att kunna spara om äfven endast en liten del af detta ämne, — var det framför allt två slags saker, man undvek att begagna den till, nämligen de som lätt gingo förlorade och de till hvilka en stor massa fordrades. Man har säkert äfven på den tiden, då svärdet och spjutspetsen voro af koppar, haft pil- och kastspjutspetsarna af sten, fiskben eller dylikt. Till det senare slaget saker höra städ och ankare.»[1]
Tre är senare, sommaren 1835, skrifver Thomsen i ett bref till B. E. Hildebrand,[2] efter att hafva talat om stenåldern: »Jag är mycket benägen att i den därpå följande bronstiden se en tidigare kultur än man i allmänhet drömt om samt antaga, att celter, pålstafvar, kopparsvärd, kopparspjut o. s. v., som man finner alldeles lika i Danmark, södra Sverige, Tyskland, England, Frankrike, Schweiz, Spanien, tillhört keltiska stammar, och att däremot järnvapnen, ormsiraterna, flätningarna o. s. v. tillhört odinianerna. Det är allenast gissningar, men jag har åtskilliga bevis; tror t. ex. icke, att romarne på Julius Cæsars tid, då de först fattade fot i Gallien, använde bronsvapen. Dessa höra i södern till den homeriska tiden. Hvad man funnit i Herculanum är blott hundra år yngre än romarnes eröfring af Gallien och visar ju tydligen detta. — Har Ni icke gifvit akt på den smak, hvari bronssakerna och siraterna på dem äro arbetade? Den öfverensstämmer, hade jag nästan sagt, med den forngrekiska; ej heller känner jag att man på eller med bronssakerna funnit skrift, mynt o. d. — I detaljerna kunna vi taga miste, men använda vi allvarlig uppmärksamhet, skola vi med tiden få de stora grunddragen tydligare.»
- ↑ Då denna afhandling endast afsåg att lämna en öfversikt öfver fornsakerna af sten, och då det var meningen att den skulle efterföljas af andra, behandlande det öfriga arkeologiska materialet, fanns det intet skäl att här ingå i en utförligare redogörelse för hela systemet. Jfr Verhandl. d. Berliner anthrop. Gesellsch., 1886, sid. 364.
- ↑ H. Hildebrand, anf. arb., sid. 149.
Författarens namn är icke utsatt, men att denna viktiga afhandling är skrifven af Thomsen, bevisas bl. a. af Nilssons yttrande i förordet till Skand. Nordens urinvånare, 1:a uppl. (1838), sid. VI.
