förekommer emellertid en hanbjälke. Fig. 3 är hämtad ur Kochs ofvan anförda uppsats.
På Själland har den nyss omtalade mindre utvecklade formen af sistnämnde författare anträffats flerstädes, bland annat i Örsted kyrka, Ramsö härad, Köpenhamns amt. Här liksom i Venge kyrka, en gång klosterkyrka i en af Nordens första klosteranläggningar, i närheten af Skanderborg på Jylland, är det alla tecken, som tyda på, att denna takkonstruktion är samtidig med kyrkans uppförande, ty denna konstruktion, som är ersatt af en yngre under de nuvarande yttertaken, har lämnat aftryck i det in situ befintliga murverket. Sålunda har takstolen varit rest, innan gafvelväggen uppmurades.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 595 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 3. Lyngsjö kyrka, Skåne. |
Alla de kyrkor här nu nämnts — utom Örsted — känner jag genom tillräckligt upplysande fotografier eller personliga besök. Det är då märkligt, att de allesammans tillhöra sin trakts äldsta kyrkliga arkitektur. För egen del betviflar jag ej, att de allesammans äro uppförda under 1000-talet och en och annan säkerligen snarare under den förra än under den senare hälften af nämnda århundrade. Den takkonstruktion, som här beskrifvits, är således att anse som den äldsta kända för ett vidsträckt område inom den skandinaviska norden.[1]
Vid denna takkonstruktion förtjänar framhållas ännu ett förhållande, emedan det är af betydelse för bedömande af denna frågas historiografi. Man har nämligen betraktat denna fråga ur synpunkten af om takkonstruktionen under romansk tid varit öppen eller icke öppen (om kyrkans innertak varit detsamma som dess yttertak eller ej).
- ↑ Denna takstol synes ha haft en vidsträckt geografisk utbredning. En sådan från klostret Maulbronn finnes återgifven i Handbuch der Architektur, Die Baustile IV bd: Die Romanische und Gotische Baukunst 3 h. Die Kirchenbau fig. 214.
