Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf/602

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


224
JOHANNES BOËTHIUS.

Afer »har». På orsa- och moramål heter denna form , på älfdalsmål r l. . Den fullare formen aver lefver icke kvar någonstans i dalmålet, så vidt jag har mig bekant.

gort »gjort». Denna form vållar vissa svårigheter. Gjort heter både på orsa- och älfdalsmål ɡrt. På moramål heter det däremot ȷɷrt, ȷɷt och dzɷrt, alltså med o. Möjligt är ju dock, att gort är ett försök att skrifva riksspråk. Eller kanske det en gång har existerat i dalmålet en form gort, som numera är utdöd. Man skulle ju också kunna antaga, att ᚽ har en annan betydelse än ᛰ, så att det t. ex. skulle kunna betyda a, då man har att läsa gart. ᚷ skulle då blott vara tecken för a, när detta står efter ett bortfallet h.

lofted »loftet» = orsam. lft. Bestämd och obestämd form af neutra i sing. äro i orsam. lika, under det att i Älfdalen den best. formen ändas på -ed. Formen lofted vållar alltså vissa svårigheter, om man vill anta, att inskriften är affattad på orsamål. Älfdalsmålet passar då bättre. En möjlighet finnes ju dock för att loftet, som nu på orsam. heter lft, år 1635 verkligen hette lftd eller något dylikt. Hvad angår vokalen i loft, så är det väl troligt, att man med runan ᛰ återgaf det öppna å-ljudet, vare sig det såsom i Älfdalen uttalades , i Mora o eller i Orsa . För öfrigt kan ju öfvergången af o >  i orsamålet ha skett senare.

Årdesu. Detta ord erbjuder stora svårigheter för tolkningen. Öfversättningen af årdesu = detta år, som jag till en början ehuru med tvekan accepterade, har jag sedermera måst öfvergifva på följande grunder. Desu skulle då vara dat. sing. neutr. Om en afläggare af det gamla þessen verkligen funnes i dalmålet, så skulle denna nog i dat. sing. neutr. ändas på -u i likhet med ıs’n (> *hessen) = den här, som i dat. sing. neutr. heter ıs Men, så vidt jag vet, saknas i dalm. alla spår af det gamla þessen. För öfrigt borde väl þessen motsvaras af ett *dıs’n liksom *hessen af ıs’n. Dock kunde ju tänkas, att dalmålets i här utvecklats ur e, och att denna öfvergång af e > i ännu icke genomförts vid den tid, då inskriften gjordes. Vidare är icke dat. utan ack. åtminstone i orsam. tidskasus. Detta år (såsom svar på frågan när?) heter på orsam. ıt r och på våmhusmål, som ju är älfdm., heter det ıt r. Äfven är ordställningen år desu i stället för desu år egendomlig. — Prof. Noreen har enskildt i bref till förf. framkastat den förmodan, att ordet årdesu är ett ortnamn. Trots efterforskningar i både