I en grafhög vid Eggeby i Skärkinds socken, Skärkinds härad, har man funnit det fig. 128 afbildade silfverbeslaget till den öfre delen af en svärdsslida från tiden kort före Kr. (Statens Historiska Museum, n:r 4609).
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 665 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 128. Silfverbeslag till en svärdsslida. Eggeby i Skärkinds s:n. 1⁄2. |
|
|
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 665 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 129. Spjutspets af järn. Åsby i Rogslösa socken. 1⁄5. |
I en graf, som 1895 upptäcktes i Kisa socken, Kinda härad, låg en halsring af brons, hvars ända är afbildad fig. 130. Den förvärfvades med doktor Nordemans senare samling för Statens Historiska Museum (n:r 11495).
|
|
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 665 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 130. Ändan af en bronsring. Kisa socken. 2⁄3. |
Det förtjänar uppmärksammas, att de flesta från Östergötland nu kända fynden från århundradena närmast före och närmast efter Kristi födelse hafva anträffats väster om Stångån och söder om Motala ström, således i den för sin bördighet ryktbara del af landskapet, hvilken, såsom vi i det följande få se, är den redan under stenåldern tätast befolkade.
Några af de nu omtalade fynden visa, att järnet var kändt i Östergötland långt före Kristi föd.
Ett i hög grad märkligt, för få år sedan anträffädt fynd har ådagalagt, att järnvapen vid, och utan tvifvel före, midten af det sista årtusendet före vår tideräknings början begagnades i Östergötland. Vid Sjögestad i Vreta klosters socken uppgräfdes nämligen år 1901 det fig. 131 afbildade järnsvärdet (Statens Historiska Museum, n:r 11299). På den breda, flata tången med dess knappt
