märkbart uppböjda kanter har fästets beläggning af trä eller ben varit fasthållen med tre korta nitar, af hvilka två ses på teckningen.
Detta svärd är af en typ, som ofta förekommer på Europas fastland, men som förut icke blifvit anträffad i Sverige, lika litet som i någon annan del af Skandinavien. Typen tillhör den första perioden af järnåldern i mellersta Europa, hvilken period plägar kallas »Hallstatt-tiden» efter det stora graffält vid Hallstatt i Österrike, där fynd från denna tid först ådrogo sig allmännare uppmärksamhet.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 666 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 131. Järnsvärd. Sjögestad i Vreta s:n. 1⁄5. |
Talrika, på olika ställen i mellersta Europa gjorda fynd hafva visat, att järnsvärd af denna typ tillhöra tiden före midten af det sista förkristna årtusendet, således en tid som ligger omkring 2,500 år före våra dagar.
Redan vid den tiden började man i Östergötland att begagna järn. Då hade emellertid ej ett årtusende förflutit, sedan jordens i odling längst komna folk lärt känna denna viktiga metall, utan hvilken hela vår nuvarande materiella kultur vore omöjlig.
⁎
Äfven från bronsåldern äro mänga minnen funna
i Östergötland.
Lika litet för den perioden som för öfriga delar af hednatiden kan här en fullständig beskrifning af alla fynd komma i fråga. Då emellertid hvarje bidrag till kännedomen om bronsåldern i en så långt upp på den Skandinaviska halfön belägen trakt som Östergötland är af stort intresse, meddelas här en redogörelse för de fynd af brons från den tiden, som jag känner till. De äro ordnade häradsvis, i det jag börjar med de vid Vättern liggande häradena och därifrån går österut.
På Kulltorps ägor i Ödeshögs socken, Lysings härad, fann man omkring 1860 under dikesgräfning en
