länge man hade klart för sig, att viet var en helig plats, där man utöfvade eller hade utöfvat sin religion. Med sammansättningen Vi-bolet (Vi-gården) undvek man detta; den ligger ju för öfrigt till betydelsen ganska nära det nämnda Wi-bygge-bolstadh.
Men de två Vibolen uppträda äfven under annat namn; det i Hedesunda lefver ännu delvis kvar i namnet Vibro, d. v. s. den bro, som leder öfver en å till det gamla Vibolet eller n. v. Kungsgården, och det i Ofvansjö skrefs på 1500-talet Wijbro. Huru skall nu detta namn förklaras?
I tiondelängden af Gäfle stad för 1565 nämnes i tredje rummet från början en man v. n. Christiarn vidh bron och i samma års mantalslängd Christier vet bro. Äfven annars förekommer samma uttryckssätt; så satt en man v. n. Ol Jonsson wiid Broenden (nu byn Broängen!) år 1539 i nämnden i Löfånger i Västerbotten. Liksom i Jämtland ett firir Berghi har gifvit Förberg, kunde man tänka sig, att prep. vid här sammansmält med det följande subst. bro. Men så är nog ej förhållandet. Kungsgården Viboll öfverlämnades år 1346 till en arrendator »cum pertinenciis suis videlicet Vibollspan». Något försök att förklara detta senare namn har ej gjorts; men vi taga för gifvet, att det skall uppdelas sålunda: Viboll-span. Senare leden kan ej vara något annat ord än fsv. spang, f. spång. Vibols utäga har tvifvelsutan hetat Vibolsspången, hvilken härledning stödes därutaf, att Kungsgården sträcker sig till en å. När så spången öfver denna ersatts af en bro, har namnet blifvit Vibolsbro, hvaraf sedan genom sammandragning blifvit Vibro.
Såsom nämndt ha vi ett tredje Vibro, äfven Konungsängen kalladt, vid Kungsbäcken i Valls by af Valbo socken. Någon medeltida form af detta namn känna vi ej, men på grund dels af ställets läge på ett ställe, som skall vara det först befolkade i trakten, dels ock af likheten med de förut behandlade namnen får man väl såsom tämligen säkert antaga, att äfven här föreligger en sammansättning af vi, helgedom, och bro. År 1531 den 1 mars lämnades gården af Gustaf I i förläning åt fogden i Gestrikland (se Gustaf I:s registratur), och därvid skrefs namnet Widestadha. Den skrifningen stämmer visserligen icke öfverens med denna tydning af namnet; den skiljer sig ock med afseende på senare sammansättningsleden alldeles från andra namn på stället. Vi antaga därför, att skrifvaren af brefvet på rak arm försökt sig
