Professor Schücks Studier i religionshistoria.
Af
E. Hammarstedt.
H. Schück: Studier i nordisk litteratur- och religionshistoria, sedda
från etnologisk synpunkt.
Bortser man från en eller annan tidskriftsuppsats, händer det icke många gånger under decenniet — med mindre tidsenheter är ej lönt att räkna — att ett på mer eller mindre själfständiga studier grundadt arbete inom den jämförande myt- eller religionsforskningens område hos oss ser dagen. Det är under sådana förhållanden icke allenast en skyldighet utan ett nöje att anmäla professor H. Schücks ofvannämnda arbete, hvilket under slutet af sistförflutna år utkom i tvenne delar, den förra behandlande Guda-mjödet och Sigurdsristningar, den senare Balderssagan. Då det emellertid är omöjligt att inom en trängre ram framställa ett referat af S—s bok, nödgas en anmälare välja emellan att antingen utförligare behandla endast något enstaka moment af arbetet på det öfrigas bekostnad eller ock uttala sig mycket summariskt om det hela. Omständigheterna förmå mig till det senare.
Afhandlingen om Gudamjödet — ett ämne som från den tidens synpunkt redan i slutet af 1850-talet behandlades af A. Kuhn i hans snillrika skrift »Die herabkunft des feuers und des göttertranks» — har professor S. enligt egen uppgift egentligen skrifvit »för att belysa karaktären hos den verkliga myten i dess skillnad från saga och dikt». Den har således på sätt och vis ett metodologiskt syfte, något som dock ej utesluter många nya inlägg af betydelse för mytforskningen. Med blicken samtidigt fäst på likartade företeelser inom främmande folks religiösa åskådning redogör S. här för den otvifvelaktigt äfven i Norden urgamla tron på en lifssubstans,
