Sida:Sveriges Gamla Lagar IX (1859).pdf/177

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


CLXVIII
    1. beteknat med bokstäfver. Ur de handskrifter, der denna stadga förekommer tillökt med nyare tillsatser (cod. 63 &c.), har jag anfört åtskilligt, som jag funnit tjena till uplysning. B) Den Tyska texten är tryckt efter cod. 21, den enda der jag funnit densamma.
    2. Artiklarne, som skulle kungöras på höstmarknaden i Malmö, äro tryckta efter cod. 6. Alla de handskrifter, der denna stadga förekommer, äro beteknade med bokstäfver. De i två handskrifter (codd. 119 och 123) tillagda capitel äro i noterna aftryckta på de ställen, der dessa tillägg förekomma.
    3. Schanerlog är tryckt efter cod. 15. Afven här äro alla handskrifterna beteknade med bokstäfver.
    4. Stycket om stämning till Konungs ting i Skåne är äfven tryckt efter cod. 15. Af de många handskrifter, der detta stycke förekommer, äro 8 beteknade med bokstäfver. Ur de öfriga har jag endast på några ställen fuit skäl att anföra varianter.
    5. Stycket Ræt i skanæ, hvilket endast finnes i två handskrifter, är tryckt efter cod. 36.


I Glossarium till de Danska texterna har jag, i anseende till språkets nära likhet med det, som finnes i de förut utgifna Svenska lagarne, kannat med lika lätthet hänvisa till glossarierna i de 7 första banden, som jag i dessa kunnat hänvisa från det ena till det andra; och jag har derför äfven här med stjernor i slutet af orden hänvisat till det glossarium, der hvart ord senast varit uptaget[1]. En del nyare, endast i yngre handskrifter förekommande ord hafva blifvit satta i parenthes, t. ex. aal vreffe, aarsage &c. I anseende till den olika orthographien i de här aftryckta texter, och den vacklande orthographi som förekommer i hvar handskrift för sig, har det ej varit möjligt att i glossarium iakttaga den likformighet i afseende på orthographien som jag hade önskat; dock har i de ur cod. 1 anförda ord æ öfverallt blifvit brukadt i slutet af verbernas infinitivus, t. ex. af hoggæ, af hændæ, aflæ, fastän i handskriften sådana ord stundom slutas på a; likaså har þ blifvit brukadt, äfven då i handskriften i dess ställe förekommer th. De ord, som endast finnas i de yngre handskrifterna, der th alltid brukas i stället för þ, hafva, i afseende på den alphabetiska ordningen, fått den plats de skulle hafva haft om de hade varit skrifna med þ, t.ex. frithköp, hethen &c., och det samma gäller om de ord, som börjas med th, t.ex. theliker, thingbenk &c. — Det torde knappt bebōfva anmärkas att, då i det Danska glossarium III. citeras utan tillägg af B eller C, alltid första afdelningen (A) eller Danska texten menas; och samma förhållande är då V. 5 anförs. Att i de många i glossarium förekommande citationerna af dessa stycken öfverallt insätta A, har jag ansett vara alldeles öfverflödigt. Angående några här förekommande djurnamn (brudsill, görlæ,

  1. Jfr. SML. föret. sid. LI.