Sida:Sweriges gamla lagar VII (1852).pdf/19

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


XI

  1. derför utförliga föreskrifter om ordentligt hållande af ting, om rättegång och hvarjehanda andra angelägenheter; men ehuru här i allmänhet inskärpes att de förut utfärdade Kongl. förordningar skulle efterlefvas, talas ej vidare om Skånelagens införande på Gotland. Huruvida dock ännu efter den tiden den gamla Gotlandslagen blef i någon mån tillämpad, synes ganska tvifvelaktigt; men ej långt derefter blefvo Christoffers Landslag och andra Svenska lagar på det till Sverige återvunna Gotland införda.

  2. En Universitets-Bibliotheket i Köpenhamn tillhörig papperscodex, sign. N:r 54 i 4:o af Arne-Magneanska samlingen. Denne i pergamentsband bundne codex innehåller, på 57 blad, Gotlandslagen jämte en i slutet bifogad förtekning på capitlens innehåll. På ett blad i början af boken läses: Anno Dmi MDLXXXVII, hvilket år boken, enligt nedannämnda antekning, är skrifven. På ett särskildt vidhäftadt blad har Arne Magnusson gjort några antekningar ur Gotlandslagen, och derunder skrifvit: Hæc ex LL Gotlandicis provincialibus penes Janum Rosæcranzium, habentibus capita 82; descriptis 1587 ex vetusto exemplari scripto 1470” &c. Som denna beskrifning inträffar på förevarande handskrift, så synes deraf att handskriften tillhört Janus Rosenkrantz, som var Amtman i Fyen, och dog 1695. Indelningen i capitel afviker i så måtto från den i cod. A, att på flera ställen emot ett capitel i cod. A svara två eller flera i denna handskrift, såsom redan förtekningen på capitlen utvisar[1]; de två capitlen om trälar, som i cod. A äro uteslutna, samt cap. om farvägar, som i cod. A, på sitt rätta ställe uteglömdt, blifvit efteråt tillagdt (cap. 64), finnas här på sina behöriga ställen[2]. Hvad cod. A innehåller i de i slutet tillagda capp. 62 och 65, är i denna handskrift på andra ställen infördt[3]. Dessutom läsas här flera betydliga tillägg, som ej finnas i cod. A[4]. Vid slutet af sjelfva lagtexten (fol. 55) är med rödt bläck skrifven följande antekning: ¶ Exaratum A.* 1587. 14. calend: lunij. per Dauidem Bilefeld[5] Ecclesiasten Barlingboënsem ac præpositum Borealis TERTIANÆ. Iuxta Tenorem Veteris Exemplaris Anno MCD.LXX: scripti. Att det här följda, numera förlorade[6] originalet af 1470 skulle vara den förut beskrifna vida äldre cod. A, kan ej komma i fråga; men af de nyss anförda, och flera smärre olikheter är också klart, att icke heller 1470 års handskrift varit afskrifven eller härstammat från nämnde codex; utan härstammar ifrågavarande handskrift från en numera förlorad gammal codex, som innehållit åtskilliga gamla stadganden, som i cod. A blifvit uteslutna. Då Bilefelt collationerat sin afskrift med originalet, har han anmärkt några af mistag
  1. ↑ Jfr. not. 11 sid. 3; nott. 17, 20 s. 4. &c.
  2. ↑ Jfr. not. 56 sid. 61; not. 21 s. 74; not. 4 s. 79; not. 14 s. 91.
  3. ↑ Jfr. not. 1 sid. 89; not. 36 s. 92.
  4. ↑ Allt detta är här särskildt tryckt såsom Additamenta, sid. 104 o. följ.
  5. ↑ David Bilefelt, förut Kyrkoherde i Barlingbo och Prost öfver norra tredingen, blef år 1592 Superintendent på Gotland, och dog 1596. Se vidare om honom Wallin, Gotländska Samlingar, I Del. sidd. 162–4.
  6. ↑ Jag har i Barlingbo efterfrågat huruvida i kyrkans arkif möjligtvis den handskrift af Gotlandslagen finnes, som Bilefelt följt; men fått det besked, att kyrkan ej eger några gamla handskrifter.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Sweriges_gamla_lagar_VII_(1852).pdf/19&oldid=540116”