Sida:Sweriges gamla lagar VII (1852).pdf/35

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


XXVII

påstå att det är genom språkets renhet som denna öfversättning har sitt värde, har dock detta af hög- och nedertyska blandade språk bort, sådant det är, i ett glossarium framläggas. Det har dock legat utom gränsen för detta arbete, att öfverallt urskilja hvad som rätteligen hörer till den ena eller andra af de nämnda dialekterna, hvartill skulle fordras en vidlöftig undersökning, som för det af mig åsyftade ändamål varit öfverflödig, och hvars resultater dessutom hade måst framställas i ett helt annat slags afhandling än ett glossarium. — Vid de ord som ännu, ehuru i något förändrad form, med lika bemärkelse äro bibehållna i det högtyska språket, har jag ansett det vara tillräckligt att anmärka de motsvarande nyhögtyska orden, hvarigenom den vidlöftighet, som ordens öfversättande på Svenska och Latin hade medfört, kunnat undvikas. De förklaringar, som äro gifna i glossariet till Gotländska texten, hafva naturligtvis ej behöft att här uprepas, enär de motsvarande ställena i nämnda glossarium kunna jämföras, äfven då ej särskildt är dit hänvist. Af samma orsak äro, i förtekningen på nomina propria, vid de namn, som äfven äro uptagna i förtekningen till Gotländska texten, endast ställena anförda, der namnen förekomma i Tyska öfversättningen.

I detta företal visar sig genast den olikhet med de föregående banden, att det endast är på Svenska författadt. I afseende på denna förändring torde jag mindre behöfva förklara hvarför jag numera ansett ett Latinskt företal vara öfverflödigt, än hvarför jag förr varit af annan tanke. Det torde vara nog att anmärka, att kännedom af Svenska språket nu ej är så sällsynt utomlands, som då första bandet af denna samling utgafs, och i allt fall ej kan umbäras af den som vill studera lagarne. Men i noterna under texten har jag ansett Latinska språket vara mest lämpligt; och äfven i glossarierna har, med det i afseende på det Tyska glossariet nyss anmärkta undantag, Latinska språket förnämligast blifvit begagnadt; hvaremot de utförligare underrättelserna angående åtskilliga i indices nominum propriorum förekommande ställen, såsom i synnerhet varande af interesse för Svenska läsare, här, likasom i de föregående banden, blifvit på Svenska meddelade.

Då tryckningen af detta band börjades, var det ännu min afsigt att här, utom Gotlandslagen, äfven inrymma Visby Stadslag och Sjörätt, hvilka lagar jag haft under arbete samtidigt med Gotlandslagen. Men jag fann snart att detta band derigenom skulle växa till en alltför stor vidd, och jag måste derför afskilja Visbylagarne till ett särskildt band, hvilket kommer att läggas under pressen så snart närvarande band utkommit. Det särskilda titelblad för Gotlandslagen, som blifvit satt i början af texten, äfvensom ordet Gotl. L. i de så kallade kolumntitlarne, hade emedlertid tillkommit på den tid, då det ännu var ämnadt att i detta band uptaga äfven de öfriga förutnämnda lagarne.

I afseende på dröjsmålet med utgifvandet af detta band torde ingen ursäkt behöfvas för dem, som hafva sig bekant att jag, som i Maj månad år 1844 erhöll Kongl. Maj:ts nådiga kallelse att infinna mig i Stockholm såsom