världens alla länder, den nyligen uppbyggda första kyrkan m. m. är alltsamman drag, som passa med andra underrättelser om Gotland denna tid. Emellertid visar Adams framställning, att han ej närmare känt ön, och är detta ett icke oviktigt intyg om, att tyskarna från hans hemland ännu ej drefvo någon mera betydande aktiv handel på Gotland. — Om de äldsta förhållandena i Ryssland lämnar den s. k. Nestors krönika (från början af 1100-talet; se Nestors Russiske Krønike, oversat og förklaret af C. W. Smith, Köpenhamn 1869, och Chronique dite de Nestor, par L. Leger, Paris 1884) några upplysningar, liksom Henrik af Lettlands krönika (Heinrici Chronicon Lyvoniæ, från 1200-talets första decennier, i M. G. SS., XXIII, s. 231 ff.) lämnar värdefulla underrättelser om förhållandena i Östersjöländerna. Jag har slutligen att nämna Helmoldi Chronica Slavorum (från 1100-talet M. G. SS., XXI, s. 1 ff.), Arnoldi Lubecensis Chronica Slavorum (från början af 1200-talet, M. G. SS., XXI, s. 100 ff.) och Saxos historia (Saxonis Grammatici Gesta Danorum, herausgegeben von A. Holder, Strassburg 1886). — För det betydelsefulla året 1288 har jag som källor bl. a. användt ett bref från Petrus de Dacia till Christina af Stumbelen (se Petri de Dacia Uita Christinæ Stumbelensis, edit. J. Paulson, Lund 1896. Jfr äfven Lindström, Anteckningar, II, s. 291). Brefvet är odateradt, men dess innehåll tyder på, att det är ett afskedsbref och att det är skrifvet 1288. För detta års händelser har jag slutligen att nämna en källa, som är af åtskilligt senare datum än de händelser den omtalar, men som likafullt måste tillmätas ett betydande värde. Jag menar den källa, som jag i min framställning citerat under namn af franciskanernas annaler, diarium och necrologium. Denna källa är en handskrift i Kongl. Biblioteket i
